Blogg: Caroline Ek

Tjo!
Efter att, för första gången på många år, upplevt en sommar helt fri från sportsliga förpliktelser, är det återigen dags att ta sig i kragen.

Det har varit förbannat skönt att vakna upp och inte ha något planerat, kunnat åka iväg utan att bekymra sig över hur träningsmöjligheterna är dit vi ska, osv.
Men självklart är det grymt skönt att komma tillbaka i rutinerna och klyschigt nog mår man ju som allra bäst när man rör på sig.

Jag skrev tidigare i somras att jag återigen skulle matcha på Battle of Lund 3 i september, detta blir dock inte av då min motståndare återigen dragit sig ur. Känslorna över detta har jag beskrivit så många gånger förut att jag till och med börjar bli trött på det också!

Men, lite nya grejer är på gång och jag är inte helt utom hopp att någon gång få gå matcher lite mer frekvent än två gånger per år.

Efter försommarens löptävling Västerås Stadslopp fick jag blodad tand och närmsta målen i sikte är nu två terränglopp. Det ena går om knappt en vecka, Svarta Maran/Brunnsrundan utanför Västerås.
Sträckan är 8 km där 10% består av grus och resten är över stock och sten.
Nästa lopp är Tjurruset den 8 oktober i Stockholm. Då är det 10 km uppför slalombackar, över vattenhinder med mera. En riktig grisrunda med andra ord. Fiffigt nog genomförs Brand-SM i terränglöpning under Tjurruset så det blir lite extra att kämpa för!

Västerås Kampsportcenter har under sommaren bytt lokaler, tanken var att detta skulle gå smärtfritt på ett par dagar. Men då vår hyresvärd lovat det ena och det andra utan att hålla vad han sagt, har vi efter två månader fortfarande inte fått tillgång till de riktiga lokalerna. Istället trängs vi nu i samma lokal som en personalmatsal, med alldeles för små ytor för antalet medlemmar, för att inte tala om de anställdas uteblivna matro!
Kim och alla andra inblandade ska dock ha stort cred för att det löst sig så pass bra ändå, höstschemat är i princip igång och modet är uppe. När vi väl får tillgång till våra riktiga lokaler kommer det bli grymt!

Under tiden har jag testat på lite olika träningsformer såsom, rullskidor, rugby och olika former av löpning. Intervaller i olika former, långpass, löpning med viktmanschetter och för att inte tala om löpning på mosse som jag testade för första gången i veckan. Fy sjutton vilket sug i benen!!
Mest snopen blev jag dock när jag skulle ta mig över till den omtalade mossen från en skogskant. Skogen slutade med ett litet vattendrag som i mina ögon var decimeterdjupt. Så döm om min förvåning när jag springer över i tron om att bli blöt om fötterna och istället åker ner i vatten upp till brösthöjd! Kunde inte göra annat än asgarva och jag slapp ju dessutom oroa mig för att bli blöt om fötterna på mossen.

Inför Tjurruset kör jag löpning i olika former ca fem dagar i veckan, styrketräning tre dagar i veckan och utöver det crossfit och muskelkondis. Får hålla tummarna för att det räcker hela vägen upp för slalombacken!

Peace

Backmums

1 portion

Ingredienser:
1 st frisk och glad utövare
Träningskläder efter smak
1 par stavar
1 st backe modell skidbacke, ca 100 meter lång (minst)

Gör så här:
På med kläderna, ta dig till backen. Valfri uppvärmning cirka tio minuter.
På med stavarna och markera starten i början på backen, samt ett mål längre upp i backen. Med ordentliga älgakliv spurtar du uppför backen med hjälp av stavarna. Jogg tillbaka och upprepa tio-15 gånger. Nervarvning fem minuter.
När du ligger i buskarna och spyr och tappar känseln i benen, är träningen över.

Då har kickboxnings-SM passerat i helgen, ett bra arrangemang har man hört från de flesta håll.

Passar på att gratulera VKC's Amil Lafih som blev Svensk Mästare i -60 kg K1!!

Om det är någon som undrar varför jag själv inte ställde upp, med reservation för att låta alldeles för kaxig, så tycker jag inte det är nog med utmaning längre för att palla banta, träna två gånger per dag, säga hejdå till sitt sociala liv med mera. Jag har redan ett antal SM-guld och jag vet inte vad ännu ett skulle göra för skillnad.

För att hitta lite andra utmaningar i träningen fram till match har jag kikat lite på lämpliga skid- och löptävlingar. Då det förstnämnda inte riktigt är lämpligt för årstiden är det för närvarande löpning som lockar.
Stockholm Maraton är lite att ta sig vatten över huvudet men halvmaran på Göteborgsvarvet känns realistiskt. Nästa år.
Men man måste ju börja någonstans och det tänkte jag göra med Mälarenergis Stadslopp här i Västerås den 7 juni.
Då varje lag med fyra deltagare erhåller en picknickkorg efter loppet var det bara att samla ihop tre ytterligare pigga och anta utmaningen.
Distansen är 10 kilometer och det känns långt, men inte för långt.

Löpträningen har gått bra på sistone. Försöker köra minst fyra löppass i veckan; ett lite längre (10-15 km) och tre intervallpass. Igår på jobbet körde jag till exempel kilometerintervaller, tre stycken intervaller med en kilometer på 5 minuterstempo mellan. Sprang på runt 3:10 på alla och det kändes helt okej. Det jag framför allt märker att jag inte är i toppform är känslan efteråt, att man inte återhämtar sig som när man är riktigt vältränad. Efter intervallpasset var det bara att pallra sig in på gymmet
för att gå rullbandstest. Detta är ett test som alla brandmän måste gå årligen för att få rökdyka. Alla går med larmställ och tuber på ryggen, en totalvikt på ca 24 kg. Lutningen är 2.5 grad i en minut, 4 grader i en minut och därefter 6 min i 8 graders lutning. Hastigheten varierar med ålder men för oss som inte passerat 30-strecket är det 5.6 km/h som gäller. Därefter kör vi vissa styrketester och blir man godkänd kan man pusta ut och jobba på ett år till

Jag kör även på med maxstyrkan nu när det är så långt kvar till match. Det är otroligt vad man höjer sig när man har någon att köra med. Igår var vi tre stycken på jobbet som körde och i 'vanlig' styrketräning kan det bli lite lång väntan när man är så många, men då man ska vila cirka två minuter mellan varje set gick det bra ändå. Jag tog nytt personligt rekord i både benböj (117 kg), marklyft (115 kg) och frivändningar (70 kg). I bänkpressen låg jag kvar på 75 kg som tidigare. Träningen blir mycket roligare när man kan passa och peppa varandra.

Fick en snabbtid hos Pentti i veckan då knät har strulat lite mer än
vanligt. Så nu är knät återigen förpackat i ett antal lager tejp som ska hindra knät att sträckas ut helt bakåt. Får se hur det känns efter milen i Rocklundaskogen i eftermiddag med min lagkamrat på Stadsloppet, Martin 'Stekarn' Jacobsson. I anslutning till spåret på Rocklunda har kommunen slängt upp ett utegym/hinderbana. Utegym brukar i vanliga fall vara ganska bleka men det här är faktiskt något att bita i! Marklyft, bänkpress, latsdrag, armgång, spänsthopp och räckhäv är några av stationerna och att antingen köra efter ett löppass eller integrera det i löppasset känns som en riktigt
bra, allsidig träning.

Annars har jag i helgen utövat en annan ringsport, eller egentligen är det min hund. Hundutställning är en väldigt speciellt sport (eller snarare aktivitet?) och hur bedömningarna går till är alldeles för krångligt att förklara här. Sammanfattningsvis blev min hund totalt sågad då domaren upptäckte ca 1 mm överbett, och då har
han alltid fått bra kritik för sina tänder tidigare. Tur att inte kampsport kräver bra tänder, välvinklade ben eller 'torrt' huvud. Även om en välmusklad kropp kan vara en klar fördel.

Peace

- Den enda bloggen jag läser är Carros, för hon uppdaterar bara en gång i halvåret, slängde tränar-Kim ur sig för ett tag sedan. Nu har ju jag knappt bloggat ett halvår ens och ändå lyckats åstadkomma mer än ett inlägg sen dess men nog var det länge sen sist. Förutom att det inte hänt så mycket på träningsfronten värt att skriva om, skyller jag på tids- och internetbrist.

För en kvick uppdatering så har jag sedan sist bland annat: Varit nominerad till två priser i Kampsportsgalan men inte vunnit något av dem, ställt ut min hund utan att bli placerad, varit tilltänkt i ett tv-program men inte gått vidare, tränat sönder knät vilket har lett till sjukgymnastbesök, bestämt mig för att inte vara med i kickboxnings-SM(eller?), smakat nya Daimglassen med päronsmak (gilla!), bokat match i september och på tre veckor besökt Stockholm, Karlskrona, Doha, Bangkok, Hua Hin, Koh Samet och Skövde.

Matchen i september blir på Battle of Lund den 24/9.
Det kommer bli en K1-match i -65 kg, 3x3 min och motståndare är Hanna
Mjöberg från Glommens, Falkenberg.
Det känns jättekul att äntligen ha en match spikad och jag är mycket nöjd med att det är en proffsmatch, då det känns som det är där jag vill vara.
Dessutom deltog jag ju på förra höstens upplaga av Battle of Lund och det var inte bara matcherna som var professionella. Hela arrangemanget var välplanerat och riktigt proffsigt genomfört.
Min egen insats under galan var jag mindre nöjd med så nu får jag dessutom en ny chans att visa vad jag går för. Mer action är härmed utlovat!

All denna globetrotting består mest i att det blev en resa till Thailand vecka 13-14. Om det nu finns någon som ännu inte varit där så kan jag ju säga att det var värt ett besök. Dock blev rutten inte riktigt som planerat.
Vi hade tänkt hålla oss på öarna söderut på östra sidan; Koh Samui och Koh Tao. Vi kollade väderprognoserna dagarna innan men de grå, tunga regnmolnen som prydde sidan brydde vi oss inte om eftersom det stod på en massa forum att man inte skulle det. Oftast vid 'regniga' dagar regnar det tio minuter sen blir det sol igen, läste vi. Men väl i Bangkok visade det sig att det var årets monsunregn på Koh Samui och varken båtar eller flyg avgick. Killen vi pratade med på flygplatsen trodde det skulle bli fint om en vecka. Va fan?!
Då hade ju halva semestern passerat. Vi bestämde oss för att åka till det enda stället i hela Thailand som hade uppehåll; pensionärsmeckat Hua Hin.

Ärligt talat, skulle vi stannat där hela vistelsen kunde vi lika gärna åkt till Cypern, Mallis eller något annat charterställe. Men men. Det var fint väder, vi bodde bra, åt en massa god mat, fick skön massage (förutom ett ställe där 'kan jag ha de här kläderna på mig eller ska jag byta om till bikini?' tydligen lät som 'kan vi få oss varsin brazilian wax?'), hittade ett bra thaiboxningsgym och en bra skräddare som sydde upp en alldeles egen matchrobe till mig.

Gymet vi tränade på hette Thaiboxing Garden och deras facebooksida hittar ni här: http://www.facebook.com/?ref=home#!/Thaiboxinggarden
Jag fick köra med en kille som kommit direkt från Fairtex som lärde mig ett och annat knep. Givetvis passade vi på att rensa deras shop på shorts, linnen, lindor och lite andra coola stuff.

Efter fem dagar bland pensionärer(oftast med armen runt betydligt yngre thailändskor), svenska restauranger och försäljare på stranden mötte vi upp våra kompisar Nisse och Amanda och drog vidare till den mer avskilda ön Samet. Här hittade vi verkligen paradiset! Förutom morgonjoggen och lite simning gjordes faktiskt inte så många mer knop på den här resan.

Men det är skönt att inte ha någon tävling förrän i september och kunna göra sådana saker. Jag hinner med en massa, spontana grejer som kanske gör att jag måste stå över träningen en dag, jag kan ägna en massa tid åt min hund och ta sovmorgon när jag vill. Man kanske skulle leva spontant träna-är-inte-allt-liv på våren och träda in i sin roll som hårdtränande fighter, med varenda sekund planerad, under hösten?

Tills nästa gång
Peace