Födelsedag. Igen. Och även om många jag pratar med menar att dagen då man blir ett år äldre inte betyder något – gör den fortfarande det för mig. Men så klart inte på samma sätt som förr.
När jag vaknade upp ensam i min lilla etta vid S:t Eriksplan gjorde jag det som 31 år. Och just det där med att vakna ensam har tidigare skrämt mig å det grövsta.
Det är min första födelsedagsmorgon i livet jag vaknade utan att ha någon hemma som väcker mig med frukost, presenter och ett leende. Samtidigt som jag kände ett vemod växa har jag själv sett till att vara ensam.
En födelsedag för mig är inte synonymt med att vara ensam. Det var ovanligt, det måste jag tillstå – men långt ifrån otillfredsställande. Faktiskt kändes det som om jag upplevde något nytt i livet i morse. En ny situation att klara av.
Det är stor skillnad på att vara ensam och vara ensam. Och det tog mig inte lång stund förrän min mobil fylldes med urfina gratulationer. Min facebooksida är sprängd med uppskattningar och jag har blivit kungligt firad av mina kollegor på kansliet.
Det är som Michael Jackson sjöng, ”You are not alone”. Och det värmer mitt hjärta lika mycket som vårens första varma solstråle att veta att det finns människor därute som uppskattar mig.
Nog hade jag också velat ha någon att dela mitt liv med – men hellre lever jag lycklig på tu man hand än olycklig i ett förhållande. Jag har i princip levt i förhållande ända sedan jag första gången flyttade hemifrån.
Jag är fortfarande upprymd över att fylla år. Det känns speciellt på ett trivialt samtidigt som ett intrikat vis. Och när solen idag skiner över stora delar av vårt vackra avlånga land kan jag inte låta bli att tänka att den faktiskt skiner lite för min skull.
När jag bodde på Island lärde islänningarna mig ett nytt sätt att se jordsnurren på – det handlade om att räkna vintrar. Istället för att säga ”31 år gammal, säger de ”31 vintrar”. Jag har anammat det, eftersom jag ofta tycker att våren gör sig lite påmind varje år 13:e februari.
Jag brukar säga lite halvt på skämt, halvt på allvar att det första säkra vårtecknet är min födelsedag. Och just i år, som alla andra för den delen, verkar det ju stämma exceptionellt bra.
Tack för att ni tog er tid!
