Stockholmsförorten Husby har varit på mångas hornhinnor de senaste dagarna. Igår nåddes jag av informationen att...
Vissa resor man gör i livet, även om du bara sitter med som passagerare, kan kännas som om det är du själv som styr färdmedlets riktning. Som att följa ett fotbollslag, en karaktär, en serie, eller en idrottares karriär. Att få vara med och sett, lite bakom kulisserna, på Alexander Gustafssons framfart är inget annat än ett privilegium. Nu fortsätter resan den 8:e december, enligt mmajunkie.com.
Det store Arbogasonen börjar bli stor. På riktigt. Efter att ha krossat Thiago Silva i oktagonen hemma i Globen i våras har Alexander Gustafssons status höjts. Och det rejält.
I Globen gick han som första gången main event. Bara det var stort för att vara svensk kampsportshistoria. Att han sedermera vann, och på det imponerande sättet, gjorde det hela astronomiskt.
Jag tror faktiskt fortfarande inte fullt ut att vi svenskar, mellanmjölkens härskare, begriper vilken enastående resa Gustafsson bjudit med oss på. Vi tror oss förstå. Vi kan erinra oss om det. Men vi förstår det lika mycket som vi förstår resten av kosmos.
Alexander Gustafsson är bara 25. Han har minst tio år kvar på toppen, om han får vara skadefri. Han har några av hela kampsportens vassaste händer och hade han bara hållit på med en ”mellanmjölkssport” som exempelvis stavhopp hade vi sett kungen göra high-five, vi (och då menar jag svenska folket) hade sett Gustafsson som en av de riktigt stora i svensk idrott just nu.
Gustafssons styrka som idrottare ligger i bemötandet utav motgång. Efter förlusten mot Phil Davies, känns som en evighet sedan nu, intalade Alex sig själv att aldrig hamna i den situationen igen.
Och matcherna efter förlusten har han inte varit i närheten av att hamna snett i. Snarare har han blivit smidigare, smartare, starkare. Och om framgång definieras i hur man tar sig igenom en motgång är Alexander Gustafsson ett föredöme även utanför våra idrottsliga referensramar.
Det är ibland inte alldeles enkelt att som ung slå sig fram inom kampsporten. Ofta när någon gör något som sticker ut, kan det ses med blida ögon. Men med Alexander Gustafsson finns inte ens tvivel hos de mest inbitna tvivlarna – och det är ett tecken om något på framgång.
Hans nästa motståndare i UFC blir således helgen andra advent. Plats är ännu inte offentliggjord, men eftersom jag ändå är i Österrike på VM i ju jutsu helgen innan hade jag gärna tagit en avstickare till Tyskland eller England för att se Gustafsson i buren igen.
Mauricio ”Shogun” Rua alltså, om man får tro mmajunkies uppgifter, vilka brukar stämma.. Inget dåligt namn, ingen dålig idrottare, ingen dålig match. Rua har ett record på 21 vinster och sex förluster. Medan Gustafsson skrapat ihop 14 vinster och bara en enda prick i förlustkolumnen.
Vid ytterligare en svensk vinst skulle det förvåna mig mycket om inte tredje-gången-gillt-main event-matchen också blir det Gustafsson allra mest drömmer om: bältesmatchen.
Jag är precis som Edith Södergran bara glad att få bevittna stjärnornas glans på den fagra himlen. Och att resan mot det oändliga fortsätter.
Tack för att ni tog er tid!









