Stockholmsförorten Husby har varit på mångas hornhinnor de senaste dagarna. Igår nåddes jag av informationen att...
Jag ska inte försöka mig på något slags skriftligt episkt monument av Mikael Jansson där jag utsäger mig att vara någon jag inte är. Faktum är att jag knappt känner honom, och ändå gör jag det. Men en sak har jag förstått: Mikael Jansson är en väldigt viktig man för svensk taido – och numera 7:e dan också.
Jag hade just blivit hämtad av Taidoförbundets ordförande Henrik Johansson vid tågstationen. Det var kvällen innan avresan till EM i Angers i Frankrike. Henrik Johansson hade ståtligt bjudit ner mig och två andra från taidoförbundet på grillkväll och övernattning och morgonen därpå vankades det avresa från Landvetter.
Det var där och då jag stötte ihop med denne Mikael Jansson för första gången. En pratglad herre, minns jag att jag tyckte. Pratglad, visst, men också väldigt lyhörd och intresserad av vem jag var.
När vi sedan landade i Paris var det två personer mer än vad bilarna hade plats med. Jag erbjöd mig att ta tåget från Paris till Angers och till mitt sällskap fick jag just Mikael Jansson. Det var där och då jag insåg att Jansson är en person som ger avtryck, en person man lyssnar på.
Än idag minns jag denna tågresa med ett stort varmt leende.
Det gladde mig mycket när jag hörde att Mikael Jansson nu graderats till 7:e dan. Jansson är kanske inte olik många av våra andra underbara ledare inom detta förbund – men jag kan ändå inte låta mig bli imponerad av någon som gör så mycket för en så liten sport. Och oftast med ett leende som hade fått folket på Colgate att dregla…
Jag vet att svensk taido är omåttligt stolta och glada över Mikael Janssons fina kontakt med Japan. Jag vet att han som president, domare, klubbledare, utövare, medmänniska betyder mycket för sin omgivning. Och för svensk taido betyder det säkerligen en hel del att ha en som är graderad till 7:e dan. Det kan i framtiden kanske få positiva konsekvenser för den kommande taidogenerationen.
För mig personligen betydde tågresan med Mikael Jansson att jag hittade in lättare till landslaget i taido och som ett led i det kunde göra ett bra jobb och få med mig vänner för livet hem från Frankrike. Likväl som ett vackert minne, ett minne jag alltid bär med mig med speciell ömhet.
Och för mig är det värt väldigt, väldigt mycket. Grattis Mikael Jansson!









