Kampsportsgalan 3.0

Åren går fortare ju fler man har bakom sig. Snart är det dags för den tredje Kampsportsgalan – och jag som fortfarande inte har slutat skratta åt Stefan Sauks underbara enmansshow på förra galan.

Ni ska veta att vi egentligen var vansinniga som satte igång Kampsportsgalan, eftersom vårt förbund inte har bråkdelen av de resurser som ett sådant evenemang normalt kräver. Men vi visste omedelbart när idén kom upp (kläckt av entreprenören och kampsportsvännen Douglas Roos) att den bara måste genomföras.

Varför? Jonathan Broberg har berättat om det i ett av sina blogginlägg här, men det förtjänar att upprepas: Våra framgångsrika idrottare hade rätt till en sådan hyllning och fick den inte på annat håll.

Vi har haft det som strategi i förbundet de senaste åren: om varken media eller idrottsrörelsen uppmärksammar och hyllar våra idrottsprestationer får vi göra det själva. Därmed har media hängt på. Såväl i TV som radio och tidningar får våra sporter nu betydligt mer uppmärksamhet än för bara några år sedan.

Ärligt talat, Jonathan och jag visste att vi skulle kunna åstadkomma det, men vi trodde att det skulle ta betydligt längre tid. En viktig orsak till det överraskande snabba genombrottet i media är Jonathans lika kunniga som enträgna arbete, en annan är de två spektakulära Kampsportsgalorna vi haft hittills.

Den tredje och viktigaste anledningen är förstås våra idrottare, som gör rena segertåget över världen. 64 internationella medaljer på ett år! Ja, det vet ni redan – men glöm inte hur obegripligt stort det är.

Nå, tillbaka till Kampsportsgalan. Vi har rättat munnen efter matsäcken, så det är de små medlens trolleri. Ingen TV-sänd jättegrej där de vanliga kändisarna paraderar som påfåglar, så att idrottarna hamnar i skuggan. Inte på Globen, inte 3.000 kronor per biljett. Vi kör på i den lilla intima skalan – men sprakar ändå på med guld och glitter allt vad vi orkar.

Och till det har vi stödet från många kampsportsvänner, kända som okända. De deltar för att de gillar våra idrotter och att det är våra idrottare som står i centrum på galan. Så ska det fortsätta. Faktiskt siktar vi på att det ska bli till och med ännu tydligare i år.

Jag ha sett ett skräckexempel på vad vi inte vill att vår Kampsportsgala ska bli: Idrottsgalan, där en ”Idrottsakademi” bestämmer vilka priser som svenska idrottare ska få (hittills inget till någon av våra många mästare). Idrottsgalan är ett TV-spektakel där allt ska gå på sekunden när och inget får överraska, ingen spontanitet accepteras och ingen känner sig hemma. De vanliga TV-kändisarnas utslitna ansikten fyller rutan titt som tätt och tränger ut idrottarna till periferin. Stelt som en kyrklig begravning.

På Kampsportsgalan 3.0 är det fritt fram för spontana uttryck och programmet svajar i kanterna och minuterna. Kampsportsfamiljen har skoj ihop och då råder varken tidtagarur eller snobberier. Helst ska det kännas som ett träningspass, då är vi verkligen hemma.

Så välkomna till Kampsportsgalan den 24 mars i Stockholm! Biljetter kan beställs på vår hemsida och det är inte ens självkostnadspris på dem. Vi vill att det är just de som tränar våra idrotter som kommer och får en härlig helkväll.