Hem » Forum » Våra idrotter » ShorinjiKempo »

Shorinjikempo - utmärkt självförsvar?!

På våran hemsida står det under rubriken introduktion "Shorinjikempo är en traditionell budoart och ett utmärkt självförsvar."

Alla som läser olika typer av budo och kampsportsforum har sett de ändlösa debatterna om om hur ineffektiva de traditionella kampsporterna är och hur överlägsna de nya är. Sällan eller aldrig bemöts de åsikterna med argument som motstrider det. Ofta är svaren: jag tränar för att må bra, artern spelar ingen roll, jag bryr mig inte om om det funkar, det är roligare om man spelar med osv osv.

Självklart får man träna med de målen om man vill. Det säger jag inget om. Det som oroar mig är när personer med ingen eller mycket liten kampsportserfarenhet läser detta. Vad skall de tro när ingen säger imot dem.

Jag förstår också dem som klankar ner på de traditionella stilarna om deras erfarenheter är så som de skriver. Jag tänker på meningar som t.ex. Det tog fyra terminer innan vi övade sparring, hur många i verkligheten atakerar ngn genom att endast ta tag i handleden, när jag tränade karate stod vi med fötterna brett isär och tränade slag utan höftrörelse. Om de personernas berättelser stämmer är jag också orolig om det är så att de klubbarna marksnadsför sig som ett självförsvar. Återigen man får träna hur man vill.

Min uppfattning är att på åtminstonde på detta forum och kampsport.se så är deras påståenden nästan obestrida. Intrycket man får är att de traditionella stilarna inte är ngt att räkan med som självförsvar.

Hur skall vi göra som med all rätt markandsför oss som ett självförsvar. Vilka är våra argument. Hur når vi ut med vårat budskap?

Väl medveten om att självförsvar bara är en av tre målsättningar i shorinjikempo har jag ngr frågor.

Fins det ett behov för oss att aktivt argumentera mot dessa påståenden?

Skall vi låta saken bero tills dess att ngn skriver om shorinjikempo?

Hur gör vi för att våra nybörjare skall få förtroende för systemet?

Vad i våran dagliga träning berättigar oss att kalla det utmärkt självförsvar?

/Marcus Olofsson

Hej Marcus,

Själv gillar jag skarpt Göteborgs hemsida som skriver:

Shorinjikempo
- Den tänkande människans kampkonst

Vi har även tagit upp det på vår hemsida i Stockholm Norra.

Mvh,

Robert

__________________

Robert Liljeblad
Stockholm Norra Shibu
shorinji-kempo.se

  • kowais bild
  • kowai
  • @ 2008-02-21, 11:55

Jag tror att mycket av myten att de traditionella budoarterna skulle vara sämre självförsvar än MMA etc kommer ifrån att vi har lite olika definition av självförsvar. För många är ett utmärkt självförsvar att man kan kliva in i en ring eller liknande och banka skiten ur en motståndare (som försöker göra samma sak) i tre eller fler ronder. Eftersom de anser att detta är det närmaste man kommer slagsmål på gatan. För mig (och många andra budoutövare) är detta helt meningslöst eftersom vi lär oss att om du är en tränad utövare så springer du inte runt och slår ner folk på stan. Därför inriktas mycket av självförsvarstanken i budoarterna på att klara sig mot en icke tränad kämpe.

Tittar man på den självskyddsutbildning som ges till väktare, ordningsvakter och poliser handlar det mesta om att skapa rätt avstånd, hitta ingångar samt ett par enkla slag, grepp och nedtagningar. Men först och främst handlar det om att vara medveten om sitt eget kroppsspråk, sitt sätt att vara och att vara medveten om sin omgivning. Så om man har dessa element tycker i alla fall jag att man kan tala om att man tränar självförsvar. Duger det åt polisen duger det åt mig eftersom jag förhoppningsvis aldrig hamnar i lika allvarliga situationer.

Sen är det självklart upp till varje förening om de vill marknadsföra sig på detta sätt.

__________________

Robert Thorén

先づ自己を知れ、しかして他を知れ。

Jag upplever ShorinjiKempo som lite halvt traditionell när det gäller tekniker, vilket jag uppskattar. Vi ifrågasätter våra egna tekniker och reviderar dom ibland. Så jag tycker inte att vi faller in i det traditionella kategorin. Även om vi gjorde det så blir det konstigt att argumentera för något vi inte tränar.

Jag får ofta sådana här frågor i Göteborg men de är inte svåra att bemöta. För att ta ett exempel så har många sportinriktade stilar typ MMA en aggressiv gamae. De är säkert bra stilar när man slåss men det är provocerande om man hoppar runt och riktar knytnävarna mot ansiktet av motståndaren. Det finns ju ingen anledningen att provocera fram ett slagsmål.

/Daniel

  • Kens bild
  • Ken
  • @ 2008-02-21, 23:00

Daniel_Andersson;29038 skrev:
Jag upplever ShorinjiKempo som lite halvt traditionell när det gäller tekniker, vilket jag uppskattar. Vi ifrågasätter våra egna tekniker och reviderar dom ibland. Så jag tycker inte att vi faller in i det traditionella kategorin. Även om vi gjorde det så blir det konstigt att argumentera för något vi inte tränar.

Jag får ofta sådana här frågor i Göteborg men de är inte svåra att bemöta. För att ta ett exempel så har många sportinriktade stilar typ MMA en aggressiv gamae. De är säkert bra stilar när man slåss men det är provocerande om man hoppar runt och riktar knytnävarna mot ansiktet av motståndaren. Det finns ju ingen anledningen att provocera fram ett slagsmål.

/Daniel

Lite personliga reflektioner över självförsvaret i Shorinikempo.

Att det är traditionellt kan ha många olika betydelser för folk. Man kan tolka det som att grunden är från tider då man behövde självförsvar för att verkligen överleva. Modern kampsport bygger mer på tävling och poängjakt, inte en fråga om liv eller död. Av denna anledning finns det inga tävlingar utan regler, även om marknadsföringen försöker ge sken av det.

Tradionellt innebär även olika i Japan och Sverige. I Sverige har många budo-stilar urvattnats till en motionsgren, tävlingsgren eller liknande. Svenskar är i mitt tycke försiktigare av sig. Det får inte göra ont, vill mer vara lagom och inte ge fel intryck till allmänheten. Japaner i allmänhet har redan kännedom om budos syfte och vad det kan innebära, vilket medför att man inte behöver dölja saker som kanske ser våldsamma ut i svenska ögon.

Vidare fokuserar nog många sk tradionella stilar på olika delar av budo. Ex tekniker utan att tänka på bakomliggande syften. Ensamformer för skönhetens skull. Filosofiska för ens egen andliga utveckling. Tävling för poäng och ära. Motion för fysiskt välbefinnande.

Budo är komplext, man kan inte bara träna en sak utan måste se till helheten. Därför betraktar jag Shorinjikempo som traditionellt i positiv bemärkelse. Vi tränar för självförsvar, fysisk träning och mental utveckling. Att bara träna enstaka delar är meningslöst. Självförsvar utan kärlek är missriktat. Styrka utan teknik likaså. Kärlek utan att kunna försvara själv och andra vid behov är meningslöst.

Varför jag gillar SK som självförsvar är att det bla är pragmatiskt, "anything goes", det som funkar funkar. Förutom filosofiska/moraliska och legala självklarheter som att inte använda mer våld än vad nöden kräver, så är det upp till var och en vilka tekniker som får användas. Därför ingår det skrevsparkar, knän, armbågar, "danska skallar", sparkar/stampningar på liggande osv, även om man kanske inte lär sig allt första terminen.

Gamae (stance/ställning) kan vara hög i SK. Det beror på avståndet mot motståndaren och ev vapen, ju närmare desto högre för att skydda ditt huvud, jmf boxare. Om man inte står för att lugna ner situationen eller bjuda in attacker, så ska man i princip alltid rikta knytnävarna mot mål, ex käken och solar plexus.

I MMA så vill de ju tävla, de leker ju under regler och skydd. SK tränar självförsvar, vi kan inte ha nävarna uppe hela tiden på krogen/gatan och våld är ju sista utvägen för att få fred. Däremot tränar vi att märka redan innan omgivningen börjar bli hotfull, och att snabbt få upp nävarna vid behov. Även snabba effektiva avslut för att kunna få kontroll över situationen och kunna möta flera motståndare, är något som skiljer Shorinjikempo mot MMA-matcher. All heder dock åt MMA:s erfarenheter av sparring för tävlingar.

Sparring/randori tror jag de flesta Shorinjikempo-klubbar har för nybörjare efter några pass. Men det är såklart olika grader av hårdhet/snabbhet/tekniker beroende på erfarenhet, skydd och fysiska förutsättningar.

Till syvende och sist beror självförsvaret på personen, inte stilen. Alla stilar har sina för- och nackdelar. Bästa tekniken (om man är ensam) är nog 100 meter häck.

/Ken
Medlem Shorinjikempo Stockholms Studenter
www.skstockholm.se

Nu är jag ju inte särskilt erfaren men mitt intryck är att teknikerna i SK även kan utföras av människor i normal fysisk kondition. Kollar man på MMA så verkar deras approach baseras på att utövarna är fysiska praktexemplar.

__________________

Peter Thorvald
Shorinji Kempo Skövde Shibu
www.skskovde.se

Ken;29048 skrev:

Till syvende och sist beror självförsvaret på personen, inte stilen. Alla stilar har sina för- och nackdelar. Bästa tekniken (om man är ensam) är nog 100 meter häck.

[/URL]

Allt som allt ett mycket bra inlägg av Ken här, kan inte mer än att hålla med, det sistnämnda citat kan man ju bara säga amen till.

Tack för era bra svar!

Jag håller med er allihop i det som ni har skrivit nedan. Jag skall försöka uttrycka mig tydligare.

Jag tvivlar inte på shorinjikempos efektivitet. Jag vet att det inte går att särskilja självförsvar, fysisk träning och mental utveckling.
Utan jag undrar som sagt vad ni gör i era klubbar för att shorinjikempo skall bli ett utmärk självförsvar.

Hur tränar ni självförsvarsdelen i eran dojo?
Vad i eran träning gör shorinjikempo till ett utmärk självförsvar?

När vi marknadsför oss som ett effektivt självförsvar så kommer människor att börja träna av den anledningen.

Jag menar att kunna skydda sig själv och andra innebär mer än att kunna en massa hokei. Hur får ni era medlemmar att växa mentalt och tro på sin egen förmåga att skydda sig själva och andra?

För det var väll bla därför Kaiso grundade Shorinjikempo. För att människor skulla bli starka fysiskt och psykist så att de kan såga ifrån när de upplever något de tycker är fel.

RatClaw;29074 skrev:
Allt som allt ett mycket bra inlägg av Ken här, kan inte mer än att hålla med, det sistnämnda citat kan man ju bara säga amen till.

Jag tycker detta är ett uttjatat och mycket tunt argument som alltid dyker upp när man diskuterar självförsvar och som alltid förblir obesvarat.

Det kanske fungerar om det bara är en själv som är inblandad men om man bevittnar ngt? Kan man leva med att ha spruningt där ifrån. Dessutom verkar alla som tar upp detta argument tro att det är omöjligt att springa ikapp någon som flyr.

En nära vän till mig fick en flaska kastad i rygggen när han sprang ifrån ett gäng. De sparkade sedan honom när han låg ner tills två tjejer (för honom okända) sprang fram och gick i mellan och ställde till ett herrans liv så gänget valde att springa där ifrån. Vad hade hänt om de liksom han försökt springa därifrån?

Jag anser inte att man skall bli någon medborgarpolis som går om kring letar faror och om att springa därifrån är den just då den enda lösningen så är det så. Men jag anser defenetivt inte att det är ngn universallösning på en farlig sitiaution.

Jag har själv länge avänt argumentet att springa där ifrån är det bästa sättet. Men jag har ändrat mig. Jag anser att ha fysisk och psykiskt förmåga att säga ifrån är det bästa sättet. MEN om man inte har det, då kan man välja att springa där ifrån. Men det skall alltid vara alternariv två. Att hjälpa andra eller säga ifrån måste alltid övervägas först.

En liten och svag människa kan med hjälp av t.ex shorijikempo lära sig att skydda sig själv och andra mot de flesta typer av våldsamma personer. Det kanske tar välldigt lång tid men det går. Men den kan aldrig lära sig hur länga den en tränar att bli så snabb att hon kan springa ifrån de flesta. Eller ta en kraftigt överviktig person. Samma sak där.

När vi läser shinjo i Kyuoten står det bla

"Vi är beslutna att uppträda som modiga människor, som älskar rättvisa, respekterar medmänsklighet och hövlighet, samt strävar efter att bevara fred."

Vänliga hälsningar!
Marcus Olofsson

Ojdå! Detta blev nog off topic. Diskuterar gärna detta mer men då kanske vi skall öppna en ny tråd.

Citat:
Alla som läser olika typer av budo och kampsportsforum har sett de ändlösa debatterna om om hur ineffektiva de traditionella kampsporterna är och hur överlägsna de nya är. Sällan eller aldrig bemöts de åsikterna med argument som motstrider det. Ofta är svaren: jag tränar för att må bra, artern spelar ingen roll, jag bryr mig inte om om det funkar, det är roligare om man spelar med osv osv.

Självklart får man träna med de målen om man vill. Det säger jag inget om. Det som oroar mig är när personer med ingen eller mycket liten kampsportserfarenhet läser detta. Vad skall de tro när ingen säger imot dem.

Jag har läst ett antal sådana diskussioner på olika forum på internet och jag tror inte att det är något som vi behöver oroa oss för att det kommer påverka opinionen åt något håll. Det framgår nog även för utomstående att det handlar mer om posering (ofta från båda sidor) än en riktig diskussion.

Vad som däremot är viktigt är att vi måste kunna stå för det om vi marknadsför oss som "Effektivt självförsvar".

Jag tycker att det Kowai sa om självskydd i sitt inlägg är bra och är sådant som måste tas upp på träningen. Självförsvar är mycket mer än bara tekniker och handlar mycket om medvetenhet.

Men vi måste också se på hur vi tränar våra tekniker, så att det inte bara blir statiskt hela tiden. Kan vi t.ex. få dem att fungera i randori eller randoriliknande övningar, i rörelse och under stress.

__________________
Magnus Gustafsson
Stockholms Studenter

  • virres bild
  • virre
  • @ 2008-05-28, 02:38

nu har jag inte tränat länge eller mycket (bara några månader) men jag har funderat på ämnet. Först bör jag säga, att anledningen att jag började träna Shorinjikempo är det här

Shorinji-Kempo.org skrev:
Efter sina upplevelser i Kina, under kriget, kände Doshin So att han ville lära ut sin syn på Vägen. Han ansåg att det som stämde bäst överens med hur man bör leva sitt liv var den filosofi som Buddha predikat.

Dock var Doshin So mycket kritisk till det sätt som Buddismen i Japan vid denna tid såg ut. Det handlade mest om att utföra ceremonier och mässa sutror, samt att ta betalt av folket för dessa tjänster. Doshin So ansåg att det vid den här tiden inte fanns en enda buddistisk organisation som lärde ut Buddism på ett sätt som stämde med dess ursprungliga syfte.

(Buddha Dharma är något som lockat mig de senaste åren, så det blev bara rätt). Men även självförsvaret har varit viktig. Långt innan jag började tränna såg jag en sån situation som beskrivits här, en person bli misshandlad, och hur regerade jag, gå därifrån (och skrika något till de som utförde misshandeln och gå fortare.) Den situationen är något jag ofta funderar över ofta, hur ska man reagera i en sån situation, vad ska man göra osv.

Jag tror på att faktiskt prata om självförsvarssituationer i dojo:n.

Citat:
Självförsvar är mycket mer än bara tekniker och handlar mycket om medvetenhet.

det buddhistiska begrepet

Citat:
Skicklig medvetenhet
(Samma-sati etc i olika översättningar)

"Från den åttafaldiga vägen för dummies på buddhist.se" skrev:
Den här delen av vägen innebär att vi lär oss att vara medvetna om allt omkring oss precis här och nu som de verkligen är. För om vi tänker efter, hur ofta stannar man upp bara för att titta och analyserar hur vackert allting är? Men det handlar också om att vara medveten om människorna i vår närhet, att verkligen se dem. Till sist handlar det om att vara medveten om oss själva,om vad man känner och tänker.

borde inte det vara ungefär vad som menas med det här?

__________________

victor "virre" annergård

Arkiv