Utgångsläge i Krav Maga jämfört med Ju-jutsu Kai

I en tråd under ju-jutsudelen av forumet har det dykt upp två påståenden:

[INDENT]Tekniskt sett är ju-jutsu kai och Krav maga väldigt lika.[/INDENT]

samt:

[INDENT]En ordnings-/skydds-vakt intygar att Ju-jutsu Kai fungerar utmärkt för hennes yrkesutövande.[/INDENT]

Min känsla är att Ju-jutsu Kai väldigt ofta utgår ifrån att man själv har någorlunda kontroll över situationen. Både när det gäller angrepp, angripare och miljö. Det stämmer väldigt bra med ordningsvaktens situation. Som ordningsvakt råkar du inte ut för en överfallsvåldtäkt, ett rånöverfall eller kastas oförberedd in i ett regelrätt slagsmål. Det handlar mer om att ingripa i en våldsam eller hotfull situation för att förhindra eller avvärja våld och slutligen omhänderta förövaren. Våldet riktar sig oftast bara indirekt mot dig och du är inte ett offer utan snarare ett hinder. Om du gör motvärn eller använder våld är angriparen oftast mer benägen att avbryta sig anfall än att trappa upp våldsnivån. Särskilt om du är en uniformerad ordningsvakt.

Utgångspunkten i Krav Maga¹, åtminstonde som jag uppfattat den med min begränsade träning, är den direkt motsatta; Du är ett offer! Du har ingen kontroll över varken angripare, angrepp eller miljö och det handlar enbart om att komma undan. Angriparen är i första hand ute efter dig och ingen annan. Eftersom angriparens enda mål är att skada dig kommer han eller hon inte vara särskilt benägen att avbryta sitt anfall ifall du gör motstånd utan kommer snarare att fortsätta och trappa upp våldsnivån destå mer du kämpar emot.

Skillnaden i utgångsläge återspeglas i hur man tränar. I ju-jutsu Kai är det snarare regel än undantag att man eftersträvar mysstämning på passen. Alla skall kunna träna utan att känna rädsla, uppleva hot eller uppleva obehag och stress under träningen. Det finns stort utrymme för rent akademiska diskussioner om t.ex. den exakta och mest optimala vinkeln på balansbrytningen eller vilken försvarsteknik som är den mest rimliga våldsnivån i förhållande till angreppet. Det räcker dessutom inte med att att det du gör är effektivt och funktionellt utan det måste även uppfylla diverse estetiska och principiella värderingar. I Krav Maga är tvärrt om; På med skydd och sen kör vi allt vad vi orkar. Om du blir rädd, provocerad, skrämd och upplever starkt obehag och kraftig stress så är det bra. Du är där för att lära dig hantera det och det kan du inte göra om allt sådant undviks i träningen. Bättre att konfrontera situationen på träningen under kontrollerade former än i verkligheten. Resultatet av en teknik är viktigare än utförandet. Fungerar det så fungerar det annars gör du fel. Principer är direkt rotade i praktiska förhållanden; Gör inte *så* för då får du kniven i magen, gör inte *så* för då exponerar du huvudet, osv. Någon estetik finns inte. Våld är helt enkelt inte vackert så vaför ens försöka?

Är jag helt ute och cyklar eller är det någon som känner igen sig?

¹) Jag avser civil Krav Maga. Utgår från att de militära delarna handlar mer om att bara ha ihjäl folk och att den för ordningsmakten täcker in ordningsvaktens behov av att ingripa, kontrollera och omhänderta som finns i ju-jutsu kai.