Eftersom motionerna och dylikt av någon anledning inte ligger under Förbundet i menyn utan endast som länk/notis på förstasidan (nyheter) så postar jag länken här.

http://www.budo.se/nytt2008/stamman2008.shtml

Red: Nu har Henrik på kansliet fixat detta.

Idrotterna hade bara att ta ställning till det enda förslag som fanns och det är väl inte så konstigt att man gillar ett förslag som åtminstånde ger en egen sektion i en miljö där man längtar efter egen identitet.

Jag föreslår att Peter Carlsson möter skriften från karaten konkret istället för att angripa förbundsstyrelsens processordning, det blir annars en ganska larvig och ointressant debatt.

Läs förslaget istället för att klaga på styrelsen, styrelsen gör ett jättebra jobb och Daniel är en utmärkt ordförande. Det viktiga just nu är inte att skapa nya sektioner, det viktiga är att ge varje idrott det verksamhetsutrymme som krävs. Det utrymmet finns inte i egna sektioner, det är bara en lösning för idrotternas identitet i den gamla organisationsmodellen.

Att ta ansvar för omorganisationen är att skapa ett underlag för en omorganisation med bred majoritet som jag ser det och se till att varje idrott kan verka oberoende av övriga idrotter. Att rita en ny bubbla i vår befintliga organsiation utan någon egentlig förändring är inte att ta ansvar för den breda majoritetens vilja.

Jag behöver väl inte påpeka för er som läser denna tråd att ett eget förbund med egna stadgar ligger betydligt högre på varje idrotts önskelista än en egen sektion. Varför skulle vi nöja oss med det näst bästa när vi kan få det bästa. Det enda som krävs är lite mer tid.

Vänligen
Michael Bergman

Peter, försök inte styra innehållet i den här tråden. Du undrar var proppen tog vägen och jag förklarar varför den drogs tillbaka.

Det är i högsta grad relevant information i karatens förslag och vi anser att den informationen skall ligga till grund för den kommande propositionen. Det var även tillräckligt relevant för att förbundsstyrelsen skulle anse det nödvändigt att vänta ytterligare ett år för att få en optimal lösning för vår organisation.

Det var vidare inte propositionen som var ute på remiss, det var en förundersöknig till en proposition formad utifrån ett förslag angående egna sektioner. Hänvisningen till den kommande proppen i förbundsstyrelsens utlåtande om motionerna betyder inte att den måste komma upp i år, hur gärna förbundsstyrelsen än ville lägga en propp.

Det är trist när en förväntan inte blir uppfylld men ibland kanske det är bättre att vänta istället för att ta förhastade beslut baserat på en likriktad undersökning utifrån en enda vinkel. Att oppositionen vaknar sent är inte en ursäkt för att undanhålla ett konkret och välriktat motförslag. En proposition kommer när förbundsstyrelsen anser att de har ett förslag som en bred majoritet kan ställa sig bakom och så var inte fallet, tyvärr.

Var inte så fyrkantig, självklart kan en presentation göras om mötet tillåter det. Det är ju inget ställningstagande som skall göras, det är en presentation. Det är en avgörande fråga för förbundets framtid så vilket forum är bättre än ett årsmöte. Det finns gott om plats för en sådan fråga, om inte annat i samband med arbetsplanen.

Jag är övertygad om att även Bujinkan anser att ett eget idrottsförbund med egna stadgar slår högre än en egen sektion.

Läs förslaget för vad det är, en viktig och angelägen utvidgning av det tidigare propositionsförslaget. Se det inte nödvändigtvis som ett motförslag, se det som en nödvändig komplettering som behöver mer tid på sig för att mogna och förankras.

Rent spontant blir man nästan tårögd av den enkelhet som går att spåra i detta ganska omvälvande förslag.

Vänligen
Michael Bergman

Dadda, jag skrev :

En proposition blir det först när vi tar beslutet i FS. Men hårklyveri skall vi inte ägna oss åt, jag tror alla förstår vad vi menar.

En stor och stark uppslutning inom karaten vill ha ett eget förbund. SLUT. Den som fått annan information är vilseledd, felinformerad eller har helt enkelt missförstått karatens budskap och vilja.

Jag kan utan att skämmas våga påstå att de flesta idrotter vill ha ett eget förbund om det var möjligt. Så frågan är varför skulle vi då inte skall undersöka fullt ut om det var möjligt istället för att hela tiden snöa in i vår gamla torftiga modell med sektioner.

Ett av de största misstagen vi gjort i vårt förbund är att inte från början sätta upp vattentäta skott mellan idrotterna och låta dem utöva sina idrotter utan påverkan från de övriga idrotterna. Det förslag som lades till propositionen har helt missat detta faktum som jag personligen anser vara det viktigaste av allt.

Man sätter inte på något vis idrotten i fokus när man fjättrar oss vid varandra som vi gjort hittills. Att sätta idrotten i fokus är att göra som idrotterna vill och se till att kickboxning tex. inte påverkas av karatens inställning i KO frågan. Med vilken rätt kan någon anse att en idrotts ideologi skall styras av en helt annan idrotts inställning i en viss fråga. Skulle det inte kännas bättre att karaten fick tävla som de ville och kickboxningen som de ville, det är ju ändå kampsportsdelegationen som fäller avgörandet när det gäller tävlingsregler.

Vidare anser jag att man skall visa ett motförslag så pass mycket respekt att man läser innehållet innan man börjar jämföra de två förslag som nu finns på helt felaktiga grunder. I det förslag där man vill organisera oss som idag sätter man in en liten förbundsstyrelse och en stor generalförsamling utan beslutsmakt. I karatens förslag har man en förbundsstyrelse som består av en person från varje idrott (behöver inte vara ordföranden) dvs samma som det andra förslagets generalförsamling med den viktiga skillnaden att förbundsstyrelsen har beslutsmakt, det har inte en generalförsamling. Ett förslag säger alltså stor förbundsstyrelse med 2-4 möten per år och ett presidium som sköter det löpande, ett annat förslag säger liten förbundsstyrelse som träffas 12 ggr per år och en stor generalförsamling som träffas 2 ggr per år men inte har någonting att säga till om.

Istället för att ställa förslagen mot varandra så kanske man skulle titta på likheterna som ju faktiskt är ganska stora. Det finns inte bara likheter i beslutsstrukturen utan även i det grundläggande resonemanget kring idrotter och vad som är viktigt för våra idrotter. Den stora skillnaden är att ett av förslagen inte egentligen gör så stor skillnad, gissa vilket

Karatens förslag bygger på att vi sätter in fördelningsprinciper och vissa arbetsuppgifter mm i förbundets stadgar så att alla idrotter vet vad som gäller och förbundsstyrelsen på så vis inte kan ändra på det som är idrotterna närmast hjärtat. Förbundsstyrelsens uppgifter blir därmed avgränsade till våra gemensamma intressen, utbildning, information och kansli samt försäkring. De idrottsliga frågorna som inval, tävling, landslag och breddidrott löser varje idrottsförbund med sin egen förbundsstyrelse, vilket gör livet i huvudförbundsstyrelsen helt ointressant sett ur ett idrottsligt perspektiv. Det är så vi egentligen alltid velat haft det men aldrig fått till pga att en eller flera centrala krafter helt felaktigt sagt att det inte går att genomföra. Detta har främst berott på att man velat centrera makten i förbundet för att på så vis helt förvirrat vilja bestämma över ideologiska frågor för sin egen idrott som om vi vore ett enda idrottsförbund.

Där har det största missförståndet skett anser jag, vi har aldrig varit ett enda förbund, vi har egentligen alltid varit flera olika förbund i förbundet men valt att organisera oss i sektioner då vi inte förstått annat. Ursprunget till den organisationsmodellen är som allt annat i vårt förbund, taget ur mossan. Det är nu dags att skaka av oss den mossan och försöka förstå vilka krafter som driver oss och våra idrotter.

Det är självklart en hel del frågor som fortfarande skall lösas i karatens förslag, som förhållande till distrikten och möjlighet till sektioner inom idrottsförbunden mm. Med handen på hjärtat så tror jag att det är värt att vänta på detta förslag. Jag tror att det finns en banbrytande kraft i det här förslaget som för evigt skänker oss frid och harmoni i vårt huvudförbund. Krigen kommer att förpassas dit de skall vara, inom idrottsförbunden.

En matafor:
Självklart är det formen för hur vi skall organisera oss som är det viktiga, inte innehållet. Innehållet har varit klart i många, många år och formen har varit ett handfängsel som gör ondare och ondare ju fler idrotter vi blir.

Sist men inte minst, en utmaning:
Säg en enda sak som inte skulle fungera i en organisationsmodell som bygger på karatens förslag ? eller säg en enda sak som skulle bli sämre för idrotten eller en utövare i en sådan modell ? eller ange en enda demokratisk ordning som skulle försämras på något vis ?

och tillåt mig att respektfullt bemöta dessa spörsmål

Vänligen
Michael Bergman

innehållet i karatens förslag sträcker sig längre än Bujinkans intresse av en egen sektion. Det är trist om du väljer att se det som att vi sänker proppen istället för att skapa underlag för en bättre propp.

jag tycker att du skall utveckla det du säger. Är det så att Bujinkan som idrott skulle få större problem i ett eget grenförbund än i en sektion så måste det bero på interna stridigheter och ingenting annat. Det problemet skall anser jag vara ett problem för idrotten och inte för hela förbundet.

en egen sektion är naturligtvis en stor skillnad för Bujinkan och de övriga idrotter som ville ha en egen sektion, men med propositionsförslagets formulering ingen skillnad alls för den övriga delen av förbundet, snarare en påtaglig försämring. Tycker du på fullt allvar att skillnaden för Bujinkan m.fl. skall tillmätas en större betydelse än en skillnad för den breda majoriteten ?

Som jag ser det kan årsmötet, om det vill, ta ett beslut att ge alla de sektioner som önskat det, en egen sektion. Detta kan ske med 1/3 dels majoritet när motionen från shorinji behandlas.

Bara vi gör det formellt riktigt då vår ordförande är en tuffing.

Det var inte bildande av sektioner i sig som karaten satte sig emot, det var organisationsförslaget som byggde på egna sektioner och en generalförsamling utan beslutsmakt vi satte oss emot och ville utveckla. Som den var utformad var den enligt vårt förmenande inte tillräckligt genomtänkt och inte heller tillräckligt förankrad. Vi är fortfarande helt säkra på att vi får ett otroligt starkt stöd för vårt förslag och önskar att de krafter som finns i förbundet hjälper till att utveckla förslaget istället för att leta efter fel som inte finns.

Avslutningsvis tror jag faktiskt att det är värt att vänta på ett ordentligt förslag som är utarbetat och genomtänkt av alla våra idrotter istället för en lösning för de mindre idrotterna och en centralisering av makten i förbundet som skulle göra idrotterna ändå mer tandlösa än de är idag.

Vänligen
Michael Bergman

Helt solklart en intern motsättning, anser jag, som inte under några som helst omständigheter skall påverka övriga idrotter inom förbundet. Om det nu ändå skulle vara så att ni är så styrda av Japan så finns möjligheten att bilda sektioner inom respektive grenförbund, eventuellt även i SB&Kf (det är en av de delar som kräver vidare utredning). Det förefaller dock för mig som lite absurt att behöva bedriva sin verksamhet i en sektion på dessa grunder, vi lever väl ändå i 2008.

Dessutom talar ni emot er själva. Ni har redan en förening som utgör ett svenskt förbund för era särintressen. I karatens förslag får ni ett grenförbund för era särintressen. Mitt förslag skulle ju direkt vara att ta bort det ena då det blir kaka på kaka och skulle det inte gå så behåll båda. Vad ni än väljer så behöver ni inte ändra på någonting gentemot japan då de rent associationsrättsligt inte rimligtvis kan se någon skillnad på sektion och grenförbund. Ni har samma huvudförbund som tidigare och årsavgifterna till ert förbund i japan betalas från samma konto som tidigare från samma juridiska person som tidigare.

För de arter som önskat egen sektion så handlar det om just det du skriver i karatens förslag, att ni inte har rätt att bestämma över andra, och om man vänder på myntet, så varför skall till exempel Bujinkan ta upp resurser och tid från andra arter inom kampsportssektionen. Vi har till exempel ingen tävlingsverksamhet. Den tid som kanske åtgår för att hålla med i Bujinkan i loopen kunde möjligen ha använts för att lösa knockoutfrågan eller något annat viktigt för de andra arterna där den frågan är mer central, och vi kunde ha använt tiden till något mer nödvändigt för oss.

Huvudet på spiken. Det är precis därför vi skall ha egna idrottsförbund. I Bujinkan är man inte intresserad av KO frågan, men för kickboxningen är den central. Med egna förbund blir det en fråga för respektive idrott, med egna sektioner förblir det en gemensam fråga som vi aldrig kommer att lösa.

Det är det här som är kärnan i karaten förslag, vilket i princip alla idrotter dagligen lever i men inte tänker på. Vi är så inrotade i vårt gamla tänk att vi inte kan bryta oss loss från vår boja.

Det har varit ett stort problem i vårt förbund i alla år och är även det en av grunderna till karatens förslag. Förbundsstämman har främst varit ett forum för att utmanövrera olika fraktioner med anledning av sakfrågor kring KO förbudet med annat. Vissa år har det uteslutande handlat om personvalsfrågor. Ni inom Bujinkan har tillsammans med andra idrotter lurats att rösta på ett visst sätt i en fråga för att få stöd i en annan. Jag tycker det är oehört trist och hoppas därför att vi en gång för alla eliminiera problemet genom att skjuta dessa frågor ned till idrotterna så att förbundsstyrelsen kan förvalta istället för att styra i idrottsfrågor.

Jag förstår helt och fullt er önskan och ber er därför satsa på att stödja frågan om egna sektioner i samband med shorinjimotionen. Vi har kommit så långt i vår undersökning att det inte råder några tvivel om att vi faktiskt kan bilda era sektioner utan vare sig motion eller proposition. Med 1/3 dels röster är det möjligt, samma röstetal som motionsfrågan kräver så det är inte egentligen någon skillnad. Främsta argumentet på årsmötet för detta anser jag vara att ni i fast förvisning om att en propp skulle levereras inte lämnade in er motion. Hade ni ens misstänkt detta så skulle ni ha levererat en motion med samma innehåll som de senaste 4 åren. Det vore väl ändå själva f-n om inte ett sådant resonemang håller lika bra som om motionen vore lämnad. Och då återstår bara röstningen som jag i år hoppas släpper igenom saken via acklamation.

Som jag förstår det så har Bujinkan, Shorinji, Taido och Kickboxning uttryckt en vilja att bilda egna sektioner. Som jag ser det bör vi försöka få till det, om inte annat för att på något vis ta ansvar och även visa respekt för de mindre idrotternas önskemål i frågan. Det kan ju också vara så att FS ändå inte får till det och då vore det önskvärt att i vart fall ha löst den delfrågan.

Vänligen
Michael Bergman

Tack Anders,
jag vet inte vad jag tänkte på, självklart är det 2/3-delar som gäller. Det var nog ett önsketänkande som trängde igenom

Jag tycker absolut att vi skall lägga ut propositionsförslaget "idrotterna i fokus" jag borde gjort det själv i rättvisans namn.

Jag har inte tillgång till dokumentet där jag sitter nu så du får gärna lägga ut det. Jag kan bidra med länken till Flygsportförbundet nedan där man kan läsa om en befintlig organisation under RF som fungerar på samma vis som karatens förslag.

http://www.flygsport.se/organisation.asp

eller Seglarförbundet som har en intressant modell med klassförbund.

http://www.svensksegling.se/

Då skingrar vi en gång för alla vad RF tillåter och inte tillåter.

Vänligen
Michael Bergman

Lite mer forskning i stadgarna ger följande information:

9 § Förslag till stadgeändring
Förslag till ändring av stadgarna eller Förbundets upplösning skall lämnas in skriftligen och avgöras enligt bestämmelserna i 1 kap 10 §.

Slutsats:
I samband med propositionsförslaget gav samtliga idrotter som önskade egen sektion in en skrivelse till FS där man utryckte sin önskan att bilda egna sektioner om propositionen ang. omorganisationen gav positivt resultat. Förutom att man då uppfyllt det skriftliga kravet i 9§ så har man enligt min mening även ingett en motionsönskan. Jag inser att det inte är en traditionell motion men med 2/3 röstetal kan årsmötet behandla önskemålet som om det vore en motion kombinerad med shorinjins inlämnade motion. Det är ju inte så svårt att utläsa det faktum att det istället hade lämnats in som en motion om idrotterna i fråga hade känt till att propositionen skulle dras tillbaka.

10 § Beslutsmässighet i stadgefrågor
För bifall till stadgeändring fordras dels beslut av förbundsstämman med minst 2/3 av antalet angivna röster, dels att beslutet godkänns av Riksidrottsstyrelsen.

Slutsats:
Det enda värdsliga ting som står över våra stadgar är årsmötet och svensk lagstiftning, det har vi fått bekräftat från fakultativt håll flera gånger om och här även från våra egna stadgar. Det är förvisso en ovanlig företeelse att frångå en dagordning på ett årsmöte men det är fullt möjligt enligt :

4 § Omröstning och beslut
Alla frågor, utom sådana som rör stadgeändring eller Förbundets upplösning, avgörs genom enkel majoritet. Vid lika röstetal skall lotten avgöra. För ändringar av föredragningslista krävs emellertid 2/3-dels majoritet.

Slutsats:
Jag anser att frågan finns på föredragningslistan (dagordningen) och inte behöver utgöra en ändring av denna. Men även om så inte vore fallet så bygger det på vad årsstämman är enig om.

Om vi är eniga på årsstämman så kan vi bilda sektioner för de idrotter som önskar det. Är vi tillräckligt eniga så kan vi göra det med acklamation.

Vänligen
Michael Bergman

Jag har verkligen svårt att förstå hur man kan säga att karatens förslag är mer av samma sak. Karatens förslag är verkligen någonting annorlunda, som vi inte haft tidigare.

Det som lett oss till de problem vi har idag är det faktum att vi tvångsmässigt försöker stänga in hönor och hermeliner i samma bur. Med samma stadgar så måste vi ha samma ideologi och det har vi inte och kommer aldrig att få. Det blir så fånigt att föra ett resonemang som bygger på att den fundamentala skillnaden mellan två idrotter skall vara det som binder dem samman. Jag talar då inte att allt är idrott, för det är det. Jag talar om att tex. karate, shootfighting, glima och akido kan inte dela fundamentala värderingar och kulturella olikheter. Vi kan ha roligt ihop och ett respektfullt utbyte av varandra, men leva i harmoni med samma stadgar kommer aldrig att fungera, det är anser jag bevisat många gånger om.
Tillåt våra idrotter att vara olika och var inte så samverkansfixerad att vi blir respektlösa.

Om karatens förslag bygger på att bli gren(idrotts)förbund under SB&Kf är det väl ointressant vad RF tillåter och inte tillåter. Syftet med förslaget är inte att ta steget mot eget förbund under RF, syftet med förslaget är att skapa en möjlighet för alla idrotter att fungera oberoende av övriga idrotter. Karaten är medveten om att RF inte tillåter fler SF och arbetar därför efter tesen att samverka under samma hatt på ett sätt som fungerar bättre än tidigare och löser ett antal problem och konflikter.

Bara för att vi delar in oss i grenförbund betyder det inte att vi behöver separera administrationen. Den redovisning vi använder oss av idag bygger på att varje sektion är en resultatenhetsgrupp i en gemensam bokföring. Samma system skall användas men varje resultatenhetsgrupp representerar istället ett grenförbund. Pengarna kommer som tidigare in till huvudförbundet och disponeras därifrån på samma sätt som tidigare. All bokföring och administration sköts som tidigare hos RF ekonomi och varje förbund ansvarar för sin egen resultatenhetsgrupp. Inte ett pennstreck och inte en siffra extra kommer att produceras. Förbundskassören sköter ekonomin i huvudförbundet och på samma sätt som tidigare sköter grenförbundskassörerna ekonomin i gren(idrotts)förbunden.

När du nu har köpt hela konceptet vore det trevligt om du slutar leta fel och istället i positiv anda försöker hjälpa till

Du kommer hela tiden med alternativ som en slags förklaring till att det måste vara fel. Ett förslag är inte fel bara på grund av att det finns alternativ.
Att sedan påstå att man skall bedriva idrott i bolagsform är en utopi som jag inte äre beredd att diskutera här, vi kan väl försöka begränsa oss till karatens förslag.

"att maximera utfallet för idrotterna och minimera den administrativa insatsen" är precis det vi gör med karatens förslag, det är faktiskt själva kärnan i förslaget. Att inte se det betyder att man antingen inte har läst förslaget eller så har man inte förstått det. Bara det senaste är förslagsställarens fel

Detta är ett problem för respektive idrott och blir genom karatens förslag för evigt förpassat dit problemet hör hemma. Vi skall inte försöka hålla ihop idrotterna med verktyg, vi måste få en organisation som håller ihop oss med gemenskap vi känner, Kansli, Utbildning, Information och Pengar. Vi känner ingen ideologisk samhörighet, vi är för olika, det är för bövelen det som är problemet.

Att stärka idrotterna ser jag inte som en grogrund för sönderfall. Med karatens förslag kommer vi att få fristående idrotter som fungerar fullt ut som de från början är tänkta. Ingen idrott blir ideologiskt kränkt av någon annan som nu är fallet, alla kan leva under samma hatt, i harmoni.

Vänligen
Michael Bergman

Om så är fallet undrar jag hur ni tänker er att Kyokushin ska kunna bedriva sin verksamhet eftersom grunden till att Kyokushin var tvungen att lämna karatesektionen beror på att karatesektionen inte vill befatta sig med det regelverk som Kyokushin (SB&K) fått tillstånd för.

För det första var inte Kyokushin tvungen att lämna karatesektionen, det var från deras sida ett eget beslut, fattat i affekt, på grunder som de själva får stå för. Jag tänker inte gå in i den diskusionen. För det andra så har karatesektionen öppet, officiellt och skriftligen givit Kyokushin och ippon shobu stöd för sina regelverk, vill du föra en diskusion i den frågan får du först och främst ta reda på fakta och hålla dig till sanningen, missnöjestrams är det värsta jag vet och infekterar bara ämnet. Du får ursäkta ordvalet men det är en het fråga. :arg:

När det så gäller stilar så har vi fler än 250 kända stilar i förbundet och Kyokushin är en av dem precis som wado, shito, goju och shotokan inom karaten. Kyokushin har inte mer rättigheter än någon annan stil och sektionen bedriver idag WKF karate, precis som det framtida karateförbundet skall bedriva. Sektionen idag värnar om sina stilar precis som det framtida förbundet skulle göra om karatens förslag gick igenom, det blir därvidlag ingen skillnad. Kyokushin skall om de väljer att vara med i det framtida karateförbundet sköta sina stilangelägenheter på samma sätt som alla andra stilar, i stilorganisationen. Skulle det bli så att en rättighet stipuleras eller kommitte upprättas i karateförbundet så bär övriga stilar exakt samma rättighet, Kyokushin är inte unika på något vis.

Föreningarna väljer i karatens förslag vilket förbund de vill tillhöra och har de möjlighet kan de om de vill forma en egen idrott och även ett eget förbund, förutsättningarna för detta regleras i huvudförbundets stadgar. I nuvarande ordning väljer föreningarna själva vilken sektion de skall tillhöra och sektion/förbund sköter inval. I karatens förslag är det idrottsförbunden som sköter invalen och huvudförbundet blir enligt stadgarna tvungna att följa idrottsförbundets invalsbeslut på så vis att de inte kan ta upp en förening som ett idrottsförbund har sagt nej till. Däremot kan föreningen överklaga beslutet i JN precis som tidigare och ärendet kan därefter återremitteras till idrottsförbundet. Inval och avslag regleras i stadgarna precis som tidigare.

Detta är ytterligare en het fråga som dryftats i många år. Sektionerna har helt tappat sin förmåga att styra i invalsfrågor, även distrikten. I en ny ordning blir detta inte ett problem, idrotten själv beslutar i invalsfrågor och avståndet till distrikten krymper högst betydligt när huvudförbundet inte ens har vetorätt i invalsfrågor. JN hanterar bestridande och där är iofs huvudförbundsstyrelsen första instans men ingen av dem beslutar i själva invalet, man kan bara kasta tillbaka ärendet.

Huruvida Kyokushin går med i det framtida karateförbundet blir en fråga för respektive förening, föreningarna väljer själva var de vill vara. Det var inte Kyokushin som valde att byta sektion under 2007, det var respektive förening.

Så för att svara konkret på din fråga så är min uppfattning att Kyokushins verksamhet är Kyokushins problem precis som wadons verksamhet är wadons problem. Jag är övertygad om att en bred majoritet inser att stil är stil och karate är karate. Sektionen idag är för samverkan mellan stilarna och arbetar hårt för detta med flera olika aktiviteter. Det framtida karateförbundet har samma inställning men vill precis som dagens sektion berika och utveckla svensk karate som en idrott.

Vänligen
Michael Bergman

Att du sitter med i SKK:s styrelse är oinressant fakta och ingen garanti för att du har koll på vad som beslutas i karatesektionen. Du far fortfarande med osanning även om jag förstår att det är en sanning för SKK. Missnöjestrams blir det när ett isolerat problem i en stil får sådana proportioner att det skall förklaras som en sanning inom idrotten. Försök att förstå att WKF karate har inga intressen i Kyokushin och svensk karate är WKF karate. Sedan att vi har ett 20 tal stilar inom svensk karate är en annan fråga av kulturellt/ideologiskt värde, ingenting annat. Dessa stilar har en varsin stilorganisation där stilfrågor hanteras, idrotten heter karate och regelverket vi tillämpar heter WKF.

Som styrelseledamot i SKK borde ta reda på fakta istället för att lyssna på hörsägen. Karatesektionen har skriftligen gett sitt stöd till Kyokushin, flera gånger om. Nog talat om den saken, läs protokollen och ta reda på fakta istället för att lyssna på missnöjesyttringar och fatta beslut i affekt.

Det har aldrig varit ett hinder för Kyokushin att tävla i karatesektionen och det är inte något hinder i den framtida karateförbundet. Kyokushin måste bara förstå att de är en stil och kan inte få andra favörer än andra stilar. Shotokan har också ett eget tävlingsregelverk, likaså flera andra stilar. Jag har likt en papegoja upprepat för Kyokushinföreträdare det orimliga i att medlemsavgifterna för era föreningar skulle gå till er stilorganisation när ingen annan stil får sina pengar. Att ni nu får era pengar i kamsportsektionen beror på att ni nu behandlas som en idrott istället för en stil i karate. Så kan alla andra stilar inom karatesektionen göra också men de väljer att bedriva sin traditionella verksamhet i stilorganisationen så som de alltid gjort. Alla stilar tävlar i WKF, även ni.

Intressant vinkling, ni är unika för att Ippon shobu fick avslag ?? Delegationen begärde en komplettering som JKA valde att inte inkomma med. Ovanligt trist synsätt måste jag säga.

Stilarna skall inte bedriva verksamhet med sektionens medlemsavgifter, varför har ni så svårt att förstå det. Stilarna får bedriva sin verksamhet med stilorganisationens medlemsavgifter, så fungerar alla stilar. Ni inom kyokushin vill på något vis höja er över alla andra och anser på fullt allvar att ni skall särbehandlas, för att ni har någonting som även alla andra stilar har. Återigen, ni är inte unika på något vis.

Nu har det blivit så att alla era pengar går till er traditionella Kyokushin och ändå är ni med i WKF karate genom att anmäla ett fåtal medlemmar i karatesektionen. Det borde aldrig ha tillåtits och det kommer förr eller senare att förhindras. Den här typen av snålskjuts är osmaklig och så långt ifrån idrottsutövande man kan komma, men det skall vi inte dra upp här även om talesättet "du kan inte både ha kakan och äta upp den" ligger nära till hands.

Som jag redan sagt så gav karatesektionen "skriftligen" sanktion till kyokushins regelverk. För övrigt framgår det ganska tydligt att ni vill berika kyokushin inte svensk karate.

Vänligen
Michael Bergman