"wa" "ga" "no" "wo/o"
Okej, som några troligen vet så är wa, ga, no, wo/o partiklar i de Japanska språket, de jag undrar är dock va de står för, när man ska använda vilken partikel, den enda jag helt säkert vet är ju "no" då det står för ägandeform.
Våra idrotter
Okej, som några troligen vet så är wa, ga, no, wo/o partiklar i de Japanska språket, de jag undrar är dock va de står för, när man ska använda vilken partikel, den enda jag helt säkert vet är ju "no" då det står för ägandeform.
Tack så mycket för exemplen och förklaringen, tror det ska hjälpa lite i framtiden ;D
De jag kommer ha mest problem med är nog isåfall o, ni/e och to tror jag >_> wa fattar jag helt perfekt nu, ga är lite svårt men jag tror jag fattar.
De andra fattar jag inte alls, och tyvär kommer jag inte på nåra mer konkreta frågor :/
sen har jag en till fråga, hur gör jag för att jag ska kunna se japanska tecken på datorn? hade så jag kunde de innan jag formaterade om datorn :/ Men nu minns jag inte, lite jobbigt när man ska försöka skriva tecken så kommer de bara vita rutor XD
I och med att 'ga' markerar subjekt, saken som gör något, borde inte översättningen bli: "När vi talar om mig, så tycker du om [mig]"?
Om jag vill tycka om dig så måste jag väl sätta dig som objektet: anata o suki desu? "Dig tycker [jag] om."
Och för att göra det mer komplett med ett subjekt också: watashi ga anata o suki desu - "Jag tycker om dig."
Är jag helt ute och cyklar nu? :ser:
Du måste installera stöd för östasiatiska språk. Gå in under kontrollpanelen och språk så hittar du det. Behöver dock skivan till Windows. Men det är väl inga problem 
Robert Thorén
先づ自己を知れ、しかして他を知れ。
Är jag helt ute och cyklar nu? :ser:
Nä helt ute och cyklar är du kanske inte... men tyvärr är det här faran med att försöka förenkla. Ibland är det nämligen så att "ga" markerar objekt (jag vet det var ett dåligt exempel :gråter:).
Suki 好き är ett na-adjektiv och därför så krävs en "wa-ga konstruktion". Där "ga" i detta fall markerar ett länkat objekt istället för subjekt. (Behövde leta fram mitt gramatiklexikon för den där). Japanska gramatik är lite annorlunda jämfört med svenskans och därför kan man inte alltid göra allmängiltiga översättningar och förenklingar... Ber om ursäkt för mitt dåliga exempel 
Robert Thorén
先づ自己を知れ、しかして他を知れ。
Partikeln no används för ägande, men kan också förklaras som "limmet" mellan substantiv. Så "Onna no hito" blir "kvinnomänniska", och no används helt enkelt därför att japanerna måste ha en partikel mellan alla ord. 
Ex: Tonari no totori = grannen totoro, eller om man vill: "Min granne Totoro", som filmen heter.
Partikeln no används för ägande, men kan också förklaras som "limmet" mellan substantiv. Så "Onna no hito" blir "kvinnomänniska", och no används helt enkelt därför att japanerna måste ha en partikel mellan alla ord. 
Ex: Tonari no totori = grannen totoro, eller om man vill: "Min granne Totoro", som filmen heter.
Okej, det är ju typ tur att de inte är lite svårt med partiklar i varje fall >_> :gråter: Nä, men jag ska göra mitt bästa för att fixa de. Men där när du skrev "tonari no totori" Då blir det ju ägande form efterssom "MIN granne totoro" Tack för hjälpen alla i alla fall!
Upskattar de verkligen.
"Watashi no tonari no totoro" är det korrekta sättet att skriva "min granne totoro". Men japanskan låter ofta saker och ting vara underförstådda.
Här är en mer utförlig förklaring: http://en.wikipedia.org/wiki/Japanese_particles#no
"Watashi no tonari no totoro" är det korrekta sättet att skriva "min granne totoro". Men japanskan låter ofta saker och ting vara underförstådda.
Här är en mer utförlig förklaring: http://en.wikipedia.org/wiki/Japanese_particles#noOkej
Tack för linken *sparar* Men du, jag har en fråga
Jag har försökt skriva en egen mening, vill bara se om det är rätt gramatiskt: "Ore no kokoro deddo desu" Ska betyda "mitt hjärta är dött" är de nåt gramatik fel i de eller e hela meningen fel? 
Tack för linken *sparar* Men du, jag har en frågaJag har försökt skriva en egen mening, vill bara se om det är rätt gramatiskt: "Ore no kokoro deddo desu" Ska betyda "mitt hjärta är dött" är de nåt gramatik fel i de eller e hela meningen fel? 
Jag hade nog skrivit "kokoro wa deddo desu".
Det lär ju vara underförstått att hjärtat är ditt, om inget annat sägs. Ämnespartikeln wa vill man nog ha om det inte är talspråk (då man verkar kunna skippa det mesta
)
)Så om jag inte vill skippa "ore" eller ägarpartiklen "no" så blir det "Ore no kokoro wa deddo desu"? 

Vilket som är bäst i det här sammanhanget är jag osäker på, det beror ju lite på vilken känsla man vill åt. Och jag har inte tillräcklig känsla och kunskap för att avgöra.
Vilket som är bäst i det här sammanhanget är jag osäker på, det beror ju lite på vilken känsla man vill åt. Och jag har inte tillräcklig känsla och kunskap för att avgöra. 
Hehe
Men då använder jag deddo
Tror inte det är något STÖRRE problem med det, en japan hade fattat de tex tror jag 
Vet inte om någon redan nämnt detta, (det såg inte så ut), men i sådant fall ber jag om ursäkt för upprepningen;
に Indikerar utöver riktning även tid, likt följande: 私は八時に学校に行きます。 (Watashi ha hachi ji ni gakkou ni ikimasu = Jag går till skolan klockan åtta.) Första に används alltså för tid, det andra för riktning.
(に kan även användas likt nedanstående nämnda partikel, som en platsbestämning, främst i samband med verben ある och いる (aru, iru); 部屋にコンピュウタがあります。 = Heya ni konpyuuta ga arimasu = Det finns en dator i rummet.)
で Används för platsbeskrivning och vid ytterligare situationer då prepositionen "på" används: 図書館で本を読みました。 (Toshokan de hon wo yomimashita = (Jag) läste en bok på biblioteket.) Används också vid mer abstrakta "på", som t.ex: 英語で話して下さい。 (Eigo de hanashite kudasai = Var snäll och tala på engelska.)
Hoppas att jag inte rörde till något nu... 
~Karin Svensson~
[="Book Antiqua"]"Fall seven times, stand up eight."[/]
に Indikerar utöver riktning även tid, likt följande: 私は八時に学校に行きます。 (Watashi ha hachi ji ni gakkou ni ikimasu = Jag går till skolan klockan åtta.) Första に används alltså för tid, det andra för riktning.
...
När に [ni] används för tex tid samtidigt som man pratar om att göra något i en viss riktning, som att går till skolan kl. 8, är det smidigare att använda へ [e] som riktningspartikel. Dvs 八時に学校へ行きます。[hachi ji ni gakkô e ikimasu.]. Inte för att det är något fel att använda に [ni] utan det är mer en smaksak 
Robert Thorén
先づ自己を知れ、しかして他を知れ。

Ja, det känns definitivt som att det blir smidigare att markera med へ istället för en upprepning med に. Tänkte det mest som ett konkret exempel på hur partikeln (に) kan ha olika användningsområden, men へ är onekligen mer passande. 
~Karin Svensson~
[="Book Antiqua"]"Fall seven times, stand up eight."[/]
Vilket som är bäst i det här sammanhanget är jag osäker på, det beror ju lite på vilken känsla man vill åt. Och jag har inte tillräcklig känsla och kunskap för att avgöra. 
Jag tror det är bättre att använda formuleringen watashi no kokoro wa shindeimasu.
Lars Olsson(裸阿酒)
"I wish to be weaving your dream
I wish to be flying around your sky"
- Kazu Makino








För att ta något rätt komplicerat och förenkla det:
wa (は) markerar samtalsämne.
ga (が) markerar subjekt.
o (を) markerar objekt.
ni/e (に/へ) till
to (と) och, med, om, när
mo (も) också
no (の) som du redan sagt markerar ägande.
Men som du kanske förstått så är det inte alltid så enkelt. Ett exempel är 女の人 [onna no hito]. Tittar man på det rakt av med "no" för ägande så blir det kvinnans människa. Betyder dock bara kvinna.
Lite svårt att komma med en enkel förklaring om när man ska använda vilka partiklar men jag kan pröva med lite exempel.
watashi wa robert desu. - När vi talar om mig, så är jag robert
watashi wa anata ga suki desu. - När vi talar om mig, så tycker jag om dig.
watashi wa anata ga suki to iu koto to iwanai. - När det hadlar om mig, så kan jag inte säga att jag tycker om dig.
anata wa nani ga suki desu ka. - När vi talar om dig, vad tycker du om?
I alla meningar kan man ofta låta bli att säga "watashi wa/anata wa" eftersom det är underförstått utan att förändra meningens betydelse.
Nä nu känner jag att jag börjar svamla igen. Kom med några fler konkreta frågor så ska jag försöka förklara mer.
Robert Thorén
先づ自己を知れ、しかして他を知れ。