Vem har sagt att min instruktör inte gillar det?
Det är jag själv som tycker att attemi är användbart för att jag ska få den kontroll som jag vill ha.
Jag har en känsla av att många aikidokas tycker att det är aggressivt, men det beror på hur man gör attemi - det måste inte vara särskilt aggressivt, - beror på tajmingen.
En aikidoka har många redskap, attemi är bara ett av dem. Teknik, balans, beslutsamhet, tajming, fokus och känsla för riktningar är andra redskap.

Claes.

Ok - förlåt Erik, jag missuppfattade dig!
De gånger jag går på läger och träffar andra än de i min klubb, så ser jag väldigt sällan någon som använder det som jag kallar attemi.
En attemi för mig behöver inte vara så att man måttar ett slag mot uken, det kan vara bara att sätta upp en öppen hand för att stoppa upp den andre för att på det sättet få ett avstånd som passar för tekniken..
I en riktig fajt skulle naturligtvis den öppna handen göra något annat.
En förutsättning är att man står med höften så att man kan orsaka skada i en ev. riktig fajt.
Jag förstår inte varför mina inlägg blir så långa...
ursäkta igen.
Mvh Claes

Ok Erik - nu pratar vi samma språk.
Du har kanske hört den där gamla meningen "att man använder motståndarens egen kraft"
I min tankevärld blir det så att - om en tung och stor uke (eller riktig anfallare) attackerar mig som är ganska liten och "gammal" - hur ska jag få stopp på denne? Då tänker jag att en öppen (eller knuten hand) i rätt ögonblick gör att uken stannar upp och jag får tid och avstånd som passar mig, samt att jag inte väntar - utan tar över initiativet, att vänta är dömt att misslyckas i en skarp situation.
På så sätt är det ju ukens egen kraft som stoppar upp denne..
Så där är vi överens - attemi är en viktig del av aikido och i all budo.
Återigen ett långt inlägg....
//Claes

Hej Sebastian - som jag sa tidigare så behöver ju inte en attemi vara ett slag mot uken. Vad som helst som är oväntat för uken kan ju kallas för attemi och har till avsikt att så fort uken kommer inom det avstånd där någon kan nå (eller helst 1/10-dels sekund innan)- ska torin vara med och skapa den gemensamma riktningen. Ukens attack kan kanske omvandlas till försvar eller likn.
Om ukens rörelse vänder och går bakåt i stället så har vi ju ändå nått målet d.v.s. samma riktning.
Kort sagt - jag vill ta kontrollen tidigare än de som kanske tar kontrollen först vid balansbrytingen.

Jag vill känna att jag skulle kunna avgöra en skarp situation redan vid första steget.

Du kankse tror att jag hela tiden håller på och misshandlar folk på träningen - så är det inte. Jag har tränat i 40 år och jag är känd för att jag aldrig skadar mina ukar..(bara mig själv)

Detta är min egen tanke just nu, och har varit det de senase 10 åren. Den kanske inte är traditionellt men man måste ju prova en del udda saker....
Claes (ytterligare ett långt inlägg) suck..

Hej Sebastian - det jag har tänkt de senaste åren är att nedtona det som sker efter den första fysiska eller mentala kontakten. Det viktiga sker vid torins första steg. Då ska "striden" vara över, torin har ett bra avstånd (att kunna nå fram om man vill - hårt eller mjukt) och höften i rätt vinkel så att man får kraft.
Budostansen - att stå med samma hand och fot fram, betyder enligt mig att den första handen kan vara attemi, mjuk jabb eller att ha som hjälp för att komma in in till rätt position - och bakhanden är storsläggan. "Gyuakku Tsuki" - eller en mjuk teknik som vi alltid gör på mattan.
Man kommer inte i ett läge där man kan göra någon balansbryting om man inte har tagit kontrollen direkt från start.
Du skrev: "Men är det inte så att du inte kan sägas ha kontroll över uke förrän du har denne i DITT "våld". Alltså inte förrän du fullgjort första balansbrytningen" - den första balansbrytingen sker i torins första steg..Om det är en riktig fight.
Om någon försöker göra en balansbrytning på mig i ett läge där jag är opåverkad (ingen attemi eller någon annan störning) är dömt att misslyckas. Min tanke när jag är uke är att jag är påverkad av torins attemi som vid ett riktigt utfört självförsvar.
Sammanfattning: träningen på mattan är en sak och min jämförelse är den utltimata fighten.
Jin o Jang - (uke tori) (framåt bakåt) (omote ura) (höger vänster) (lek allvar)
Om det inte finns något allvar i träningen så förstår inte jag meningen med att träna aikido eller någon annan budo.
Det är naturligtvis fritt för alla som tränar aikido att inte vara så allvarliga men det är viktigt att göra en bra attack som har riktning och energi så att den som vill vara lite mer allvarliga kan träna på sin attityd och vilja.

Mina inlägg blir längre o längre ........
Mvh Claes