Ja, det är ju för en kommande systemrevidering vi skriver (för det hoppas jag att man snart sätter igång med), och vi skriver för att hjälpa, inte stjälpa.

Jag har full förståelse för att stilen blir mer smalspårig när man ska inrikta den mera. Precis som du säger Joakim så kändes stilen väldigt spretig tidigare, både vad gällde olika tekniker som hur man utförde dem. Så här med facit i handen kan jag inte säga att det var så dåligt att det var så, för den likriktning som den nya revideringen innebar, gjorde visserligen att det blev en helt annan identitetskänsla och mer noggrannhet vad gäller teknikerna, men samtidigt blev det allt för smalspårigt och fyrkantigt.

Självklart finns det fördelar med att alla ska göra teknikutföranden lika, man behöver inte fundera på vad som är rätt eller fel vad gäller en teknik, utan det finns ett förutbestämt sätt att utföra den på. Detta kan skänka trygghet och sinnesro för många utövare, så jag vill inte säga att det är helt utav ondo. Men samtidigt så känns det lite som att man har tappat bort individualiteten. Personanpassningarna brukar sträcka sig till att göra en teknik lättare för en mindre person, medan jag hävdar att en kote gaeshi eller en ude osae alltid kommer se lite annorlunda ut för olika utövare, därför att vi har olika kroppar. Längd, vikt, smidighet, styrka, snabbhet, stelhet, rörelsemönster med mera kommer att påverka tekniken. Det är förhoppningsvis inte tänkt så, men det känns som att man försöker likrikta människorna istället för teknikerna. Man drar detta med att alla ska göra lika något för långt. Observera att det är bara en känsla jag har, därför att den attityden har smugit sig in på många håll, sen vore det intressant att veta hur förbundsledningen har tänkt sig just angående detta.

Som jag har förstått det, så har man velat renodla JJK, till att bara vara självförsvar, och därmed har alla tävlingstekniker tagits bort. Ne waza-tekniker som bara syftar till tävling/motion försvinner, många kast med mera. Detta orsakar enligt mig flera saker:

Stilen blir mindre dynamisk. Att träna rent konflikthantering/närstrid är utmärkt, om man jobbar som ordningsvakt eller som polis, men mitt intryck är att för den breda massan så behövs det något mer för att hålla intresset i liv. Inte ens ordningsvakter kan man hålla motiverade att träna självskydd i längden, om den inte upplevs som stimulerande på fler än ett sätt.

Det blir för stumt. Teknikerna bygger på en attack, som sedan det ska försvaras mot. Klart positivt att man tänkt mer på kombinationstekniker, där man kan göra något mer om första tekniken misslyckas, men om buset inte längre står still utan börjar kasta sig runt, eller som det skedde för en kollega för mig nu för någon dag sedan, hamnar på backen med buset sittandes grensle, och attacken är inte en strypning, utan sjövilt flaxande med kanyl, vad gör man då? Randorin ger ökade möjligheter att bemöta just sådant, därför att där tränar man försvar mot attacker som inte är förutbestämda och attacker som verkligen kan komma från alla olika håll på alla olika sätt.

Nu kan man alltid hävda att man kan träna mycket randori, man kan träna kast och ne waza, men riktigt så enkelt är det inte. Systemet har blivit mycket mer tekniskt, det är idag mycket mer att tänka på. Det tar kort sagt längre tid att träna inför en gradering än tidigare. Samtidigt har inte graderingstiden förlängts.

Man kan alltid säga att det är minimitiden är fem år, inte rekommenderad tid. Men att förklara för nybörjare som läser i boken att det tar fem år (ordet "minimitid" blir osynligt för de flesta) och som hör i olika klubbar att det tar fem år för svart, så är det inte hållbart att säga att "vi i vår klubb kommer ta dubbelt så lång tid som alla andra klubbar när det gäller gradering".

Jag skulle önska att man förlängde minimitiden från fem till sju eller åtta år för svart, det skulle ge mer tid att i lugn och ro träna. Nu är denna fråga känslig för en del, det vet jag, men jag ser ingen nackdel i att förlänga tiden när teknikerna blir mer avancerade.

Att teknikerna dessutom upptar all tillgänglig träningstid, innebär inte bara att man inte hinner träna annat för att bryta av, utan det innebär också att man fostrar fram en generation av svartbälten som inte kan något annat än bokens tekniker. Detta menar jag utarmar och försvagar hela förbundet tekniskt.

Det går, om man inte är rädd för radikala lösningar att göra något åt det.
1). Förläng tiden mellan graderingarna.
2). Ha färre antal tekniker till varje grad (som det är idag är det nästan sjukt många).
3). Inför ett extra bälte eller bälten. Judon löste det med dubbla gula, dubbla orangea dubbla.. osv. Eller så inför man bara en extra grad, till exempel ett lila bälte mellan blått och brunt, och så plockar man x antal tekniker från varje annan grad och lägger där.

En annan sak som jag ibland känner är att även om man fått in vissa nya röda trådar, så har en del andra försvunnit. Tidigare så kunde man hänvisa till tekniker i tidigare bältesgrader, det vill säga: Till gult tränade man på frigörning från stryptag framifrån. Till orange så byggde man på den, och man kunde då återkoppla till den tidigare graden. Det fanns en röd tråd mellan alla bälten. Idag upplever jag den röda tråden som mindre stark (med reservation om att det kanske bara är jag som gör det). Det finns en röd tråd inom de olika bältena, men mellan bältena finns bara den röda tråden som heter "självskydd".

Jag vet att man från förbundshåll menar att produkten är bra, men att man tappar folk/inte rekryterar nya är bristfällig förmåga att lansera produkten. Jag vet att det i vissa fall beror på detta, för det finns instruktörer som verkligen är urusla, men de är lätträknade och man kan inte skylla på att instruktörerna gör ett dåligt jobb för att förklara att förbundet tappar medlemmar. Man kan heller inte skylla på marknadsföringen att den är dålig, för att inga nya tillkommer. För nybörjarintagen har många medlemmar, men de försvinner ganska fort igen. Jag påstår, att det är produkten det är fel på. Det finns oerhört mycket som är bra, men den behöver modelleras om lite mer, den behöver anpassas och göras mer intressant, mer dynamisk och mer fri, då tror jag att JJK skulle återigen växa och bli en av de största.

Ja, det här var lite tankar från mig, kommer säkert flera vad tiden lider.

Mvh
Daniel
1 Dan

Belägget att JJk tappar fler medlemmar än andra är att Tony Hansson på ett svartbältesläger häromsistens uttryckligen sa att det var så. Om förbundsledningen själva går ut med att JJK tappar fler än alla andra, så ser jag liten anledning att betvivla det. Även andra förbundsinstruktörer säger samma sak. En siffra jag fått av en högt uppsatt är att man på bara några år tappat nära 4000 medlemmar. Jag känner inte till att en annan stil ska ha tappat motsvarande eller mer.

Att JJK är smalt, är inte detsamma som att produkten är felaktig. Men vad jag menar är att man inte kan göra en stil smalare, och när folk sedan lämnar, kasta ansvaret för detta på de enskilda klubbarna/ledarna. Om klubbarna ute i landet får en smalare produkt, så kommer färre att attraheras av det. Man har ju det valet: Aningen en bred stil (med de för- och nackdelar som det innebär) som attraherar många eller en smalare stil (med de för- och nackdelar som det innebär) som attraherar färre. Inget är mer rätt eller bättre, det handlar bara om smak.

Däremot så står jag fast vid att den nya produkten har brister som borde åtgärdas. Vad jag menar med "produkt" är inte enbart teknikerna, utan helheten. Teknikerna är bra, det är ofta genomtänkta och fungerande tekniker, men fungerande tekniker upplagt på ett opedagogiskt sätt utan anknytning till varandra, gör att det blir fel.

Fungerande och många tekniker som i sig själva är bra, men som måste tränas under tidspress innebär att man som utövare stressar upp sig är detsamma som att slutresultatet blir dåligt. Detta är vad jag menar med att produkten som sådan är dålig, inte enskilda delar. Man skulle kanske säga att sammansättningen av en massa bra saker blev dålig, därför blev slutresultatet dåligt.

Mvh
Daniel