Jag har genom alla år uppmuntrat barn och barnbarn till att prova många olika sporter

För många år sen, när öst var öst och aldrig såg ut att kunna närma sig väst, hade jag ett långt och intressant samtal med en DDR-tränare i handboll. Platsen var ett cafe i Rostock och vårt snack gällde det östtyska undret. DDR-tränaren berättade entusiastiskt hur deras system fungerade, om att man redan i tidig ålder hade koll på vilken idrott barnen skulle satsa på. En renodlad urvalsprincip

20 april 2017  |  Kent Hansson

Jag minns att jag hade invändningar mot systemet, men DDR-tränaren såg absolut inget konstigt i att staten fostrade idrottare från tidig ålder.

DDR blev, som ni säkert vet, en framstående idrottsnation. Inte minst vid de olympiska spelen.

Jag följde under min sportjournalistkarriär många framstående östtyska idrottare. Mest i boxning och friidrott, men även i konståkning, där DDR fick fram en superstjärna i Katarina Witt. Jag hade egentligen inga invändningar då Katarina Witt agerade megafon åt DDR-regimen. Förmodligen var jag förblindad av hennes skönhet på isen. Jag hörde vid åtskilliga tillfällen Witt lovorda det socialistiska Tyskland och hon fick också en fantastisk hjälp av den östtyska staten i sin strävan mot stjärnorna.

DDR satsade enorma pengar på idrotten. I DDR tillhörde elitidrottarna överklassen. Det var DDR: s sporthjältar som fick lägenheter och bilar.

Genom åren såg jag många östtyska mänskliga maskiner på olika idrottsarenor. Världsrekord slogs på löpande band och vi häpnades över det östtyska idrottsundret. Ett tag kunde jag den östtyska nationalsången utantill eftersom den spelades så ofta vid de internationella mästerskapen.

Jag kan tycka att den svenska staten ibland är lite väl njugg mot idrotten och i en tidigare krönika skrev jag att jag lägger min röst på det parti som lyfter fram idrotten rejält. I samband med den krönikan fick jag ett mejl från en person som undrade om jag ville ha en idrottssatsning a la Östtyskland.

Verkligen inte. DDR fick fantastiska framgångar, men till vilket pris. I efterhand har det bland annat framkommit att dopingmissbruket var enormt utbrett inom den östtyska simningen och friidrotten.

I DDR satsades det våldsamt på de olympiska sporterna. Det var segrarna vid de olympiska spelen som gav rubrikerna och PR åt det socialistiska DDR.

Jag kom egentligen att tänka på episoden med DDR-tränaren i Rostock då jag talade med en vän om stundande VM i thaiboxning i Minsk. Ett gäng medaljhungriga blågula killar och tjejer åker i maj till den vitryska huvudstaden för att gräva guld. I thaiboxning och de andra budosporterna är det utmaningar och drömmar om medaljer som är drivkraften för våra utövare, inte penningjakten. Det finns heller ingen statlig storsatsning bakom de enorma thaiboxningsframgångarna Sverige haft de senaste åren. I Sverige och andra västliga demokratier bestämmer naturligtvis inte politikerna vilka sporter det ska satsas på. I det här landet tycker vi inte det är så märkvärdigt om man blommar ut sent.

Patricia Axling, 30, blev i fjol världsmästare och europamästare i thaiboxning. Hon började sin idrottsbana som karatefighter och boxare, där hon fightade hem ett SM-silver.

Om hon hade vuxit upp i DDR hade hon säkerligen tvingats kvar i boxningen, för i det socialistiska idrottsriket fanns det inte plats för individuella drömmar och önskemål. Nu kunde Patricia följa sin egen idrottstig och först vid en ålder av drygt 26 år började hon med thaiboxningen. Hon testade thaiboxning, som hon själv uttrycker det ”för nöjets skull”.

Om jag i takt med de östtyska framgångarna på de internationella mästerskapen fick mina tvivel på elitidrotten så gläds jag något enormt när jag tar del av Patricia Axlings idrottskarriär och inser att den svenska modellen trots allt är att föredra framför en stenhård statsstyrd idrott.

Jag har genom alla år uppmuntrat barn och barnbarn till att prova många olika sporter.
Jag tycker inte om när vuxna säger till barn att ”du ska satsa på en sport du har anlag för”.
Patricia Axling lyssnade på en stark inre röst när hon i vuxen ålder tog sats mot thaiboxningen.

Det har hon aldrig behövt ångra och det tackar vi för.

10
9
8