Nyheter

Reportage: En kväll inför EM hos Stockholm Kickboxning


Vintern andades för första gången denna höst i huvudstaden. Den varma, ljusa tiden är förbi och allt mer påträngande gör sig kylan och mörkret sig påmind. Vid Vasaparkens nordvästra hörn föll gyllene löv från träden så fort en vindpust tog sig ton. Tiden hos oss är både lynnig och väldigt vacker, som en bitterljuv melodi. Och dofterna. Dessa lite råare, våtare och rakare dofter. Det är höst det.


Vintern andades för första gången denna höst i huvudstaden. Den varma, ljusa tiden är förbi och allt mer påträngande gör sig kylan och mörkret sig påmind. Vid Vasaparkens nordvästra hörn föll gyllene löv från träden så fort en vindpust tog sig ton. Tiden hos oss är både lynnig och väldigt vacker, som en bitterljuv melodi. Och dofterna. Dessa lite råare, våtare och rakare dofter. Det är höst det.

De djupa basgångarna. Den starka doften av liniment. Det präglar också Vasaparkens nordvästra delar. De kommer ifrån Stockholm Kickboxning. En av Sveriges främsta kickboxningsföreningar – och en av de största.

Klockan är en bit över 19, det fallande mörkret från ovan dras över oss likt ett täcke. Men inne i lokalen är det ljust, varmt och fullt med aktivitet.

Tanken var att träffa de två landslagstjejerna Zina Djelassi och Camila Rivarola, två tjejer som ska till EM om knappt två veckor. Två tjejer som på sätt och vis också symboliserar den struktur och satsning som Stockholm Kickboxning stått för de senare åren.

Mer än hälften av medlemmarna är tjejer
Mer än hälften av klubbens medlemmar är just tjejer – men den som också oftast står i klubbens reception och också är föreningens ordförande, Parisa Genaveh, vill inget annat än att dela med sig av klubbens framgångar.
   – Vi har många passionerade personer som kompletterar varandra, och det speglar nog av sig i våra resultat. Men sedan har vi byggt klubben på nära relationer. Vi vill att våra medlemmar ska känna det som att man tillhör en familj. Här pratar vi om svåra saker i livet tillsammans, vi tränar tillsammans och vi delar varandras fina stunder. Vi är väldigt måna om våra medlemmar och det är nog en förklaring till att har man en gång börjat här är det få som inte kommer tillbaka.

Parisa tar emot ytterligare en medlem i receptionen, de utbyter en genuin pratstund som skulle kunnat ha tagit plats lite varstans annars – men det är här de samtalar.
   – Ja, du ser ju själv, ler hon.
   – När det gäller vår tävlingsgrupp är det Thamer (bilden nedan) och Sami (Cacan) och Carina (Palmers) som ska ha all cred.

Thamer A Saoud håller i passet denna kväll. Det syns tydligt att detta är en man med pondus. Hans instruktioner till passets deltagare är tydliga och lätta att förstå. Hans kroppspråk vittnar om erfarenhet, om kunskap och om förtroende.
   – Thamer är fantastisk på att få fram toppfighters. Han är en stor anledning till att det går så pass bra för oss, och att vi hela tiden fyller på med nya talanger. Han får dem att blomma, säger Parisa.

Genom att låta blicken följa denne Thamer A Saoud ges också möjlighet att se hans blick för detaljer. Två tjejer sparras. Thamer avbryter. Visar lite rörelser med vänsterarmen i en jabbliknande position och vill att den ena tjejen tar efter. Sedan ler han, och när han ler är det som om rummet får nytt ljus, ny luft.

Bra uppbyggnadsfas
Camila Rivarola störtade fram som en pigg landslagsdebutant ifjol. Hennes framfart räckte hela vägen till ett VM-brons – och hon var inte långt ifrån att ta sig högre upp i näringskedjan. Till årets EM har hon fyllt på meritförteckningen med ett SM-guld och hon känner sig i bättre slag än förr.
   – Men jag går in med liknande känsla som ifjol. Jag har inte riktigt samma rutin som många av mina motståndare och även om jag självklart siktar på ny medalj är jag fortfarande i en fas i min utvecklig där jag suger upp erfarenheter.

Rivarolas starka genombrott har emellertid medfört att hon måste bemöta den mental på ett lite annorlunda vis.
   – Det handlar väl om två olika typer av press, kanske. Den press jag sätter på mig själv och den press andra sätter på mig. Det är egentligen bara den första delen som jag kan påverka och därför försöker jag mestadels lägga fokuset där.

Det är en pigg och formstark Camila Rivarola som åker till EM. Hennes uppbyggnadsfas har varit lugn och utan småintermezzon. Annat har det varit för Zina Djelassi. Hennes förberedelser inför EM har kantats av sjukdom, där en halsfluss hindrat jättetalangen från att träna för full.
   – Det är ingen idé att tänka så mycket på det. Det är full fokus framåt nu sista tiden som är kvar.

“Sikter på guldet”
Zina Djelassi är supertalangen som fått en lite krokigare väg till toppen än vad man kunde ana. Förra året bröt hon armen inför VM och har efter det letat efter den där riktiga fullträffen. Men nu är hon på rätt väg.

Det är främst genom hennes timing, den starka boxningen och det stabila psyket som hon ska nå dit blicken hägrar – guld.
   – Jag siktar på guldet, så klart. Och jag vill känna att jag gjort precis allt jag kunde när jag lämnar EM, ja, göra mitt allra bästa alltså.

Stockholm Kickboxning har faktiskt en kickboxare till i EM, men Farzad Rangrazian laddar upp till EM i Thailand.

Musiken dånar. I receptionen står Parisa Genaveh och blickar ut över de i runda slängar 30 deltagarna. Det är kanske inte alldeles ofta inom idrottens hierarki som receptionisten faktiskt är klubbens ordförande.

Det är kanske så framtidens förening ser ut. I så fall är Stockholm Kickboxning är en föregångare. Med över hälften kvinnliga medlemmar, med tre av fem kickboxare till EM-truppen, med en av landets medlemsrikaste föreningar går det inte att låta bli att imponeras och låta sig värmas.

Även om kylan slår hårdare än en Zina Djelassi-jabb mot ansiktet när ytterdörren öppnas.

Text och foto: Jonathan Broberg