Risk- och krishantering

Här finns information om Svenska Budo & Kampsportsförbundets risk- och krishantering. Riskhantering är det förebyggande arbetet att bedöma och försöka undvika risker för olyckor i verksamheten. Krishantering är vad som ska göras när något allvarligt har hänt.

Riskhantering

Det främsta verktyget i god riskhantering är att göra riskkalkyler som bedömer faror av olika slag, hur sannolika de är och vad som kan göras för att minska dessa risker.

Sådana riskbedömningar bör göras såväl på den ordinarie verksamheten som på särskilda aktiviteter – exempelvis resor, events och tävlingar.

Vid utlandsresor
Regeringen har genom Utrikesdepartementet tagit fram appen UD Resklar, som kan vara till god hjälp i samband med resor utomlands.

» UD Resklar

Krishantering

Förbundet har utarbetat en krishanteringsplan. Den innehåller råd och anvisningar i händelse av en allvarlig olycka eller annan kris i verksamheten, samt en lista med kontaktuppgifter.

Planen är utformad så att den ska vara användbar för förbundet centralt men också för SB&K:s underförbund (UF), distriktsförbund (DF) och idrottsföreningar (IF).

I händelse av kris är det alltid lämpligt att ta kontakt med SB&K:s kansli så fort som möjligt. De kan ge råd och tillhandahålla resurser till stöd för att hantera krisen.

» SB&K:s krishanteringsplan (pdf-format)

Krishantering i underförbund och distriktsförbund

Förbunden bör ha egna krishanteringsplaner, eller i alla fall begrunda hur SB&K:s motsvarighet kan kompletteras för att passa just deras specifika verksamhet.

Detta kan varje UF och DF göra

  • Anpassa SB&K:s krishanteringsplan efter sina behov, eller utforma en egen.
  • Utse egen krisgrupp eller ansvarig vid krishantering.
  • Hålla styrelse, landslag och andra funktionärer informerade om krishantering.
  • Informera föreningarna om regionala resurser, såsom relevant utbildning (t ex via RF-SISU) och regionala myndigheters krishantering.
  • Länka till krishanteringsinformation på hemsidor, särskilt till SB&K:s och UF:s eventuella egna krishanteringsplan.

Krishantering i idrotts-
föreningar

Alla förbundets föreningar rekommenderas att upprätta sina egna krishanteringsplaner. Betänk särskilt föreningens ansvar över barn och ungdomar i verksamheten.

Detta kan varje IF göra

  • Anpassa SB&K:s krishanteringsplan efter sina behov, eller utforma en egen.
  • Utse egen krisgrupp eller ansvarig vid krishantering.
  • Hålla styrelse, ledare och tränare informerade om krishantering.
  • Samla lättillgängliga kontaktuppgifter till regionala resurser i händelse av kris, såsom sjukhus, vårdcentral, kommunens POSOM-grupp.
  • Ha lättillgängliga kontaktuppgifter till deltagare i verksamheten.
  • Länka till krishanteringsinformation på hemsidan, särskilt till SB&K:s och föreningens eventuella egna krishanteringsplan.

Vad är kris?

Personskada, särskilt om den leder till dödsfall, är den allvarligaste formen av kris i verksamheten och ska alltid behandlas med omsorg och eftertanke. Då är det allra angelägnast att försöka minska skadan, såväl för de direkt drabbade som deras omgivning. Det kräver skyndsam hantering.

Detta är lika angeläget om en person drabbats av våld eller hot om våld, övergrepp eller kränkning.

En kris kan också uppstå vid skarp kritik av något eller någon i verksamheten, vare sig denna kritik uttrycks enbart internt eller även från omgivningen. Också detta kräver agerande, varvid det är av särskild vikt att noga utreda sakfrågan.

Andra kriser är exempelvis materiell skada vid brand, stöld eller skadegörelse. Deras allvar beror i regel på hur de påverkar verksamheten och hanteras i enlighet med detta.

Vid varje sorts kris som är trolig att få medialt genomslag eller redan har fått det, rekommenderas att kontakt tas med förbundets kansli, i första hand dess informatör.

Krisgruppen

SB&K:s krisgrupp tillsätts av förbundsstyrelsen (FS), allra minst vid varje konstituerande möte efter förbundsstämman, men kan när som helst ändras i sin sammansättning av förbundsstyrelsen.

SB&K:s krisgrupp aktiveras när en kris är av sådan dignitet att det är motiverat, oavsett var den äger rum. Var och en i krisgruppen kan själv ta initiativ till att sammankalla den. Även förbundsstyrelsen kan uppdra åt krisgruppen att agera.

Krisgruppen består normalt av förbundsordförande (FO), generalsekreteraren (GS) och kommunikationsansvarige men förbundsstyrelsen är fri att ändra dess sammansättning.

Chef för krisgruppen är förbundsordföranden i sin egenskap av representant för förbundsstyrelsen, om inte förbundsstyrelsen beslutar annorlunda.

Krisgruppen (kontakt)

  • Fredrik Gundmark (FO)
  • Maria Wiese (FS)
  • Mona Lundkvist (GS)
  • Jonathan Broberg (kommunikation)

Krisgruppens arbete

Krisgruppen är bemyndigad att fatta nödvändiga beslut och vid behov förbruka medel för krishanteringen, så länge dessa inte sätter förbundets övriga verksamhet i fara.

Stora kostnader ska även godkännas av förbundskassören.

Mycket stora kostnader ska godkännas av förbundsstyrelsen, per capsulam om brådska så kräver.

Krisgruppens krishantering sker i följande ordning, där det är tillämpligt

  • Avvärja ytterligare skada.
  • Vid behov inkalla hjälp och mobilisera andra resurser.
  • Reparera skada, kort- och långsiktigt, framför allt för drabbade men också för den fortsatta verksamheten.
  • Ombesörja saklig och aktuell information till berörda, allmänhet och media.
  • Öka den framtida säkerheten, där det är möjligt.
  • Rapportera till förbundsstyrelsen, som fattar eventuella påkallade beslut.
0
0
0