50/50. På riktigt.

För första gången i sin 61-åriga historia gör SB&K en större jämställdhetssatsning. Projektet syftar till att kartlägga, analysera och påverka strukturer och normer inom förbundet. Av förbundets drygt 50 000 medlemmar är idag runt 30 procent kvinnor.

Projektbeskrivning

50/50. På riktigt. är ett projekt som sträcker sig från den 1 januari 2020 till 30 juni 2021 och syftar till att kartlägga, analysera och påverka strukturer och normer inom verksamheten. Målsättningen är att skapa en kampsport som erbjuder män och kvinnor, pojkar och flickor samma möjligheter och förutsättningar att utöva sin kampsport.

Satsningen möjliggörs genom medel från Riksidrottsförbundets Projektstöd SF Jämställdhet.

Arbetsgruppen

Projektledare för 50/50. På riktigt. är Sara Wiggberg. För att få mesta möjliga förankring och långsiktighet i projektet finns även en arbetsgrupp som representerar olika delar av förbundet. Jämställdhetsprojekt tenderar att stanna vid just projekt och tillfälliga uppgångar eller lösningar och därför är det av största vikt att skapa förutsättningar för att arbetet kan leva vidare även efter juni 2021.

Arbetsgruppen består av:

  • Sara Wiggberg, projektledare
  • Musse Hasselvall, förbundsstyrelsen
  • Jenny Lagerqvist, Aikidoförbundet
  • Cecilia Ralfe-Stelander, Aikidoförbundet
  • Mats Lilja, kommunikatör SB&K (ersatte föräldralediga Annie Bondefelt)
  • Simon Ogolla, tränare i thaiboxning

Arbetet är kontinuerligt och aktivt med ca 1−2 möten/månad och olika personliga uppdrag för medlemmarna.

Kartläggning

Under 2020 genomfördes för första gången en jämställdhetskartläggning i SB&K: Jämställdhetskartläggning Svenska Budo & Kampsportsförbundet – är vi redan jämställda?. Detta för att analysera hur jämställd förbundets verksamhet är och syna vilka normer som ligger till grund för den verksamhet som bedrivs.

SB&K är ett förbund som präglas av sina 18 underförbund och deras olika utveckling, behov och idrotter (fram till 2020 var det 17 underförbund och det är dessa som ingår i kartläggningen). Flertalet samtränar på olika sätt, genom att medlemmar i olika åldrar och kön tränar sida vid sida – något som fortfarande är ovanligt inom många idrotter. Gör detta att verksamheten är mer jämställd?

Hur upplever föreningar och medlemmar själva jämställdhet, vad brottas man med och hur jobbar man med frågan idag? Och finns det förbättringsområden? Detta är frågor som har varit centrala i den kartläggning som genomförts och som kan läsas i sin helhet här:

Jämställdhetskartläggning Svenska Budo & Kampsportsförbundet
– är vi redan jämställda?

Att vi som förbund ska vara jämställda är en självklarhet. Men det är inte alltid en självklarhet hur det ska ske. Genom denna kartläggning hoppas vi ge oss själva de förutsättningar som krävs för att faktiskt sätta igång med ett framgångsrikt och relevant jämställdhetsarbete.

Mona Lundkvist
Generalsekreterare SB&K

Idrottens jämställdhetsarbete

Svensk idrott bedriver ett stort utvecklingsarbete sedan några år, Strategi 2025. Målet är att till år 2025 bland annat vara en jämställd verksamhet, definierad som att ettdera könet är representerat med minst 40%.

För att SB&K ska vara en del av detta arbete och kunna uppfylla de mål som ställs centralt från idrotten är 50/50. På riktigt. ett viktigt steg på vägen. Av SB&K:S drygt 50 000 medlemmar är idag runt 30 procent kvinnor.

Det känns självklart att vara en del av idrottsrörelsens stora arbete mot Strategi 2025. Att vårt förbund ska vara ett av de som visar vägen kring jämställdhet ger viktiga signaler om frågans vikt och pushar oss själva att ta tag i de utmaningar vi har. Som ordförande ser jag fram emot att leda styrelsen och verksamheten framåt i frågan.

Fredrik Gundmark
Förbundsordförande SB&K

Begrepp

Jämställdhetsarbete innebär ofta olika begrepp som kan vara bra att känna till.

Här har vi listat några som är centrala och kan bidra till att öka förståelsen för frågan:

Jämställdhet
Kvinnor och män, de två juridiska könen i Sverige, ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

Jämlikhet
Alla individers lika värde. I politiska sammanhang avser termen ibland även individernas lika inflytande. Jämlikhet betyder att alla människor har samma värde och ska behandlas likvärdigt.

Detta oavsett de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder.

Kvotering 
En särbehandling som innebär att en andel av positionerna på till exempel en arbetsplats eller i en styrelse reserveras för en speciell grupp. Begreppet syftar framför allt på kvotering grundad på egenskaper som kön, hudfärg, etnicitet eller sexualitet.

Måttfull kvotering eller positiv särbehandling innebär att av två sökande med samma meriter väljs den sökande som är underrepresenterad.

 

Inkludering 
Att alla ges möjlighet att delta på bra villkor utifrån sina egna förutsättningar. Ett förhållningssätt som bygger på nyfikenhet och intresse för andra och nya lösningar.

Transperson 
Ordet trans är latin för ”överskridande”. En transperson är en person som inte alls eller delvis inte identifierar sig med det kön en har fått tilldelat vid födseln. Transperson är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra.

Icke-binär 
Beskrivning av personer som varken identifierar sig som man eller kvinna, eller ibland både och, eller inget kön alls. Ordet kan betyda olika saker för olika personer.

Norm 
Oskrivna regler och idéer som bestämmer vad som anses normalt och hur en person ska vara för att passa in. Normer fördelar makt i ett rum och förändras över tid.

Kultur 
Begreppet handlar i detta sammanhang om de vanor, värderingar, oskrivna regler och den stämning som råder inom SB&K. Ibland talar en om att ”det sitter i väggarna”.

Kontakt

Projektledare Sara Wiggberg
sara@budo.se

Foto

Mathias Bergeld, Bildbyrån
Träning med Göteborgs Karate Kai 2020.

0
0
0