Ordlista: Föreningsdemokrati

En förteckning över viktiga termer när det gäller föreningar, förbund och deras verksamheter. Klicka på orden för en förklaring av dem.

Ajournera

Att skjuta fram eller skjuta upp något till att ske senare. Till exempel en punkt på ett möte kan ajourneras till en annan tidpunkt, så istället för att ta ett beslut nu tar man beslutet senare. Exempel: Beslut i frågan om inköp av nya mattor ajourneras till efter lunch.

Ansvarsfrihet  

Betyder att man accepterar och godkänner det arbete styrelsen gjort under det verksamhetsår som gått. Beslut om ansvarsfrihet tas av medlemmarna på årsmötet. Antingen beviljar man styrelsen ansvarsfrihet eller så gör man det inte. Ofta tar man beslutet utifrån vad revisorn eller revisorerna föreslår.

Avslag (verb: Avslår)  

Betyder att man inte håller med och/eller röstar nej till ett förslag som presenterats, till exempel på ett årsmöte. Exempel: Jag yrkar avslag på styrelsens förslag om inköp av nya mattor.

Begära ordet

På ett årsmöte behöver du begära ordet om du vill säga något. Begär ordet gör du genom att till exempel räcka upp handen eller, om mötet är digitalt, trycka på en viss knapp som säger “Begär ordet” eller “Räck upp handen”.

Bevilja

Betyder godkänna eller acceptera.

Bifall (verb: Bifaller)

Betyder att man håller med och/eller röstar ja till ett förslag som presenterats, till exempel på ett årsmöte. Exempel: “jag bifaller styrelsens förslag om inköp av nya mattor” eller “jag yrkar på bifall för styrelsens förslag om inköp av nya mattor”.

Blankröst/rösta blankt

Om du inte vill rösta i en omröstning kan du rösta blankt, det innebär att du röstar men du röstar inte på något av alternativen eller varken för eller emot. Med andra ord innebär en blankröst att du lägger ner din röst i den frågan.

Bokföring

Betyder att man gör anteckningar om de ekonomiska överföringar, inkomster och utgifter, som görs. Dessa sammanställs sedan efter ett år i ett bokslut.

Bokslut

Är ett ord som används för att beskriva en förenings eller ett förbunds sammanställning av sin ekonomi och de ekonomiska överföringar, inkomster och utgifter som skett under det senaste räkneskaps- och verksamhetsåret. Bokslutet presenteras på årsmötet.

Bordlägga

Betyder att man skjuter upp eller fram något till att ske senare. Till exempel en punkt på ett möte kan bordläggas till en annan tidpunkt, så istället för att ta ett beslut nu tar man beslutet senare. Exempel: Beslut om frågan i inköp av nya mattor bordläggs till efter lunch. 

Brutet räkenskapsår 

Ett brutet räkenskapsår innebär att räkenskapsåret inte följer kalenderåret och börjar 1 januari, utan det kan exempelvis börja i september. Oavsett vilken månad under året ett brutet räkenskapsår börjar behöver det brutna räkenskapsåret alltid börja den första dagen av månaden och avslutas den sista dagen på månaden året därpå. Exempel på ett brutet räkenskapsår är 1 september till 31 augusti. Se även Räkenskapsår.

Dagordning

För att ett möte ska gå smidigt och innehålla relevant information brukar det alltid finnas en dagordning eller föredragningslista för mötet. En dagordning eller föredragningslista är lite som ett schema för mötet, där listas vad som ska tas upp på mötet och i vilken ordning det ska göras (ibland kan det finnas tidpunkter och klockslag för när vissa ämnen eller frågor ska diskuteras) på så sätt ska det också bli lättare att som deltagare hänga med i mötet.
    Vanligast är att första punkten i ordningen är att ordföranden öppnar mötet och sista punkten att ordföranden avslutar mötet.

Demokrati

Är ett ord för en speciell styrningsform där folket är med och styr. Motsatsen till demokrati är diktatur, då ligger all makt hos en eller några få personer.

Distrikt

Är ett ord som används för att beskriva ett geografiskt område eller region. Till exempel Distrikt Skåne eller Distrikt Mellan.

Fullmakt 

Innebär att man tillåter någon annan att tillfälligt ha den makt man själv har. Till exempel kan du ge någon annan fullmakt att vid ett årsmöte rösta, som ombud, åt dig.

Förbund 

Ett förbund är ungefär som en förening men istället för att personer är medlemmar i ett förbund är det oftast själva föreningarna som är det. Därför är förbund oftast mer centralt styrda än föreningar. Ett förbund är som en organisation dit föreningar (eller personer) med gemensamma intressen är medlemmar. Exempel på förbund är Svenska Budo & Kampsportsförbundet och Astma- och allergiförbundet.

Förening 

En förening är en grupp personer som gått ihop för att tillsammans verka för eller utöva ett gemensamt intresse. En förening är ofta en egen juridisk person, det innebär att föreningen har en styrelse och stadgar som beskriver hur föreningen ska skötas och styras.

Företräda 

Betyder samma sak som att representera.

Förtroendeuppdrag 

De flesta ideella uppdrag kallas för förtroendeuppdrag. Det innebär att de som har ett förtroendeuppdrag har fått medlemmarnas förtroende att ha det uppdrag de har, t.ex. att vara ledare i föreningen eller ordförande i styrelsen.

Justerare 

En justerare, ofta även kallad protokolljusterare, läser igenom ett protokoll för att se så att det som står där är korrekt och stämmer överens med det som skedde och sades på mötet.

Kalenderår 

Kalenderår är det ord som beskriver året som startar den 1 januari och slutar den 31 december.

Kallelse 

Betyder samma sak som inbjudan.

Kassör 

Kassör kallas den person som har ansvar för ekonomin inom en förening och styrelse.

Kommitté (plural: Kommittéer) 

Kommitté är ett ord som ibland används för att beskriva en grupp som har särskilt ansvar för något i en förening eller ett förbund. Exempel på kommittéer är: Medicinsk kommitté eller utbildningskommitté.

Ledamot (plural: Ledamöter) 

De medlemmar som sitter i en styrelse och inte är utvalda att vara ordförande, kassör, sekreterare eller suppleanter är ledamöter.

Majoritet/Majoritetsbeslut 

Majoritet betyder att någonting är eller har fler än något annat. Om 10 personer ska välja mellan att köpa in mjukglass eller isglass till föreningens café och 6 av personerna röstar för mjukglass och 4 av personerna för isglass så har mjukglassen majoritet, då flest personer röstade för det. Denna typ av majoritet kallas för absolut majoritet och är den vanligaste typen av majoritet som används för att ta beslut i frågor på ett årsmöte.
    En annan typ av majoritet är kvalificerad majoritet, vilket innebär att ett förslag eller en fråga måste få minst 2/3-delar av rösterna. I exemplet ovan med glassarna innebär det att 7 personer måste rösta för mjukglassen istället för 6, för då får mjukglassen minst 2/3-delar av alla 10 rösterna. Kvalificerad majoritet behövs vid förslag på ändringar i stadgarna till exempel.

Medlem 

En person som betalat in medlemsavgiften till sin förening blir medlem i den föreningen.

Medlemsavgift 

Är den summa pengar du betalar för att vara medlem i en förening. Hur hög eller låg medlemsavgiften ska vara i en förening bestäms av medlemmarna på årsmötet.

Motion (plural: Motioner) 

Förslag som kommer från medlemmar och inte från styrelsen. Motioner lämnas i förväg in till årsmötet, hur och när en motion senast måste lämnas in står skrivet i stadgarna men oftast kan det vara via mejl. Beslut om motionen tas sen på årsmötet.

Nominera 

Betyder samma sak som att föreslå eller utse. Till exempel kan man nominera en person till ett pris eller ett uppdrag. Exempel: Jag nominerar Eric till årets tränare. Eller: Jag nominerar Eric till ordförande i styrelsen.

Ombud 

Beskriver en person som fått fullmakt att företräda någon annan, t.ex. på ett årsmöte. Om du vill men inte kan gå på ett årsmöte kan du genom att ge någon annan en fullmakt låta den personen gå och rösta åt dig. Kontrollera vad som gäller i din förening eller ditt förbund när det gäller ombud och fullmakter.

Ordförande 

Är den person som leder ordet och samtalet vid ett möte, det innebär både att starta och avsluta ett möte samt att, när det passar, ge ordet till andra i mötet som vill prata. Ordförande i en styrelse har också ansvar för att bjuda in styrelsen till styrelsemöten.

Proposition (plural: Propositioner) 

Förslag som kommer från styrelsen kallas proposition. Propositioner till årsmötet ska stå med i styrelsens kallelse till årsmöte.

Protokoll 

Betyder samma sak som mötesanteckningar eller skriftlig rapport. Inom föreningslivet kallas oftas anteckningarna från möten, t.ex. styrelsemöten eller årsmöten, för protokoll.

Revisor 

Den person som gör den ekonomiska granskningen eller kontrollen av en förenings eller förbunds ekonomi kallas för revisor.

Räkenskapsår 

Räkenskapsår betyder ungefär samma sak som verksamhetsår men fokuserar inte bara på den verksamhet som skett under det året utan räkenskapsår fokuserar främst på hur ekonomin varit under det år som gått. Till räkenskapsår hör exempelvis bokslut och bokföring.
    Ett räkenskapsår är alltid, förutom för föreningens eller förbundets första år, 12 månader. Ett räkenskapsår börjar alltid 1 januari och sträcker sig till 31 december.

Rösträtt 

Innebär att man har rätt att rösta vid val och omröstningar, t.ex. på ett årsmöte.

Sekreterare 

Är den person som skriver anteckningar vid ett möte. Vid ett årsmöte är det sekreteraren som skriver protokollet för mötet.

Sektion (plural: Sektioner) 

Sektion är ett ord som ibland används för att beskriva en grupp som har särskilt ansvar för något i en förening eller ett förbund. Exempel på sektioner är: Medicinska sektionen eller barn- och ungdomssektion.

Stadgar 

Är ett slags regelverk och bestämmelser för en förening. I stadgarna står det oftast varför föreningen finns till, vilka verksamheter den ska bedriva, hur de verksamheterna ska organiseras och hur föreningen ska styras. I stadgarna står också vilka rättigheter och skyldigheter man har som medlem samt hur medlemsavgiften bestäms och när den senast ska vara betalad.
    Även information om föreningens årsmöte står i stadgarna, till exempel när, var och hur mötet ska hållas samt när kallelsen till mötet senast ska skickas ut till medlemmarna. Alla föreningar ska ha egna stadgar.

Styrelse 

Består av personer som röstats fram vid årsmötet. En styrelse består av en ordförande, en kassör och en sekreterare. Utöver de tre personerna kan det finnas fler personer, de personerna kallas ledamöter. Styrelsen är för en förening eller ett förbund som regeringen är för oss medborgare, de är utsedda att ansvara för och styra föreningen eller förbundet framåt.

Styrelsemöte 

De möten styrelsen har kallas styrelsemöten.

Suppleant (plural: Suppleanter) 

Är personer som ingår i styrelsen men inte aktivt. En suppleant är ungefär som en brandman som har jour, det innebär att om en person i styrelsen t.ex. en ledamot inte kan delta på ett möte eller i förtid vill avsluta sitt uppdrag som ledamot så är det suppleanten som kliver in och tar den personens plats. En reserv-ledamot kan man säga.

Träningsavgift 

I vissa föreningar finns det, förutom medlemsavgift, även en träningsavgift. Träningsavgiften är den summa pengar du betalar för att få träna i en förening eller klubb medan medlemsavgiften är den avgift du betalar för att få vara medlem i föreningen eller klubben. Ofta är träningsavgiften lite dyrare än medlemsavgiften då träningsavgiften används för att till exempel betala hyran för träningslokaler, inköp av utrustning och så vidare. Träningsavgiften kan men måste inte beslutas av föreningens årsmöte.

Utlysa/utlyst 

Betyder ungefär att annonsera eller marknadsföra något. Ofta säger man att man utlyser årsmötet, det betyder att man skickar ut en kallelse och sätter upp information om mötet på ställen där medlemmarna kan nås av det, t.ex. i klubbhuset. Även rapporter om hur förra året var, t.ex. kostnaderna och de frågor och förslag (propositioner och motioner) som ska tas upp på årsmötet ska presenteras för medlemmarna i förväg. Hur, när och var informationen ska presenteras står i stadgarna.

Valberedning 

En valberedning är en grupp personer som ansvarar för att komma med förslag på personer som kan ingå i en styrelse. Oftast föreslår valberedningen en person som ordförande för styrelsen och därefter olika personer till att vara ledamöter och suppleanter. Förslagen presenteras och röstas om på årsmötet. Vilka som ingår i valberedningen röstar medlemmarna om på årsmötet. Varje förening och förbund ska ha en egen valberedning.

Verksamhetsberättelse 

Är en sammanfattning eller skriftlig rapport över vad som hänt i föreningen/förbundet under det verksamhetsår som gått. Verksamhetsberättelsen presenteras på årsmötet.

Verksamhetsplan 

Är ett förslag från styrelsen på vad och hur de tycker att föreningen/förbundet ska bedriva verksamheten det kommande året. Verksamhetsplanen presenteras på årsmötet.

Verksamhetsår 

Beskriver verksamhetsperioden för en förening eller ett förbund. Ett verksamhetsår startar 1 januari och avslutas 31 december.

Votering 

Betyder samma sak som omröstning och val. Att man röstar om någonting.

Yrkande (verb: Yrkar) 

Ett yttrande eller en kommentar. Oftast yrkar man om ett förslag, t.ex. på en ändring eller ett tillägg på ett redan presenterat förslag (en motion eller proposition). Exempel: “Jag yrkar avslag på styrelsens förslag om att köpa in nya mattor och föreslår istället att föreningen ska köpa in nya vattenflaskor”.
    Ett yrkande kan också användas för att endast stödja ett förslag som är presenterat, t.ex. “jag yrkar bifall på styrelsens förslag om att köpa in nya mattor” eller “jag yrkar bifall på förslaget om att istället för mattor köpa in nya vattenflaskor”. Ett yrkande kan på så sätt göras för att visa andra deltagare hur man själv tänker rösta i frågan.

Årsmöte 

Som det hörs på namnet så är årsmöte ett möte som vanligtvis hålls en gång varje år. Det är styrelsen som bjuder in föreningens eller förbundets medlemmar till årsmötet. På årsmötet går man igenom det år som varit, vad som hänt sedan man senast hade årsmöte till det nu när det nya årsmötet är.
    Vilka punkter och frågor som ska tas upp på mötet står i en föredragningslista/dagordning. På årsmötet är det medlemmarna som röstar och tar beslut på olika frågor och bestämmer hur man vill att framtiden för föreningen eller förbundet ska vara. För att få rösta ska man som medlem ha betalat medlemsavgiften till föreningen eller förbundet.
    Ibland har vissa föreningar en åldersgräns på hur gammal man måste vara för att rösta, precis som att man för att rösta i det svenska regerings- och riksdagsvalen behöver ha fyllt 18 år.

0
0
0