SM i wushu bjöd på stor underhållning

Olyckligtvis avgjordes årets Wushu-SM på årets hittills varmaste dag. Det innebar att Liljeholmshallarnas ventilation fick jobba på högvarv för att publiken och de tävlande inte skulle duka under av värmeslag. De som ändå trotsade vårsolens lockelse och istället valde att bevittna kampsport på hög nivå, fick belöning för sitt val. Blixtrande snabba slag och nedtagningar i Sanshou varvades med kattlika hopp, svärdkonst och akrobatik i Taolu.

I Liljeholmshallarna i Stockholms södra delar tävlades det i Sanshou och Taolu. Sanshouns största dragplåster var onekligen kampsportsstjärnan Nils Widlund från Södermalms Shaolin Kung Fu. Widlund som vanligtvis tävlar i -60-kilosklassen när han försvarar Sveriges färger i internationella tävlingar, hade klivit upp i -70-kilosklassen för att hitta ett tuffare motstånd.

Det var hög kvalitet på dem som deltog i tävlingen, även om de var något få till antalet. En problematik som landslagstränare Anders Persson belyste i ett anförande innan tävlingen startade.
   – Det gäller att ledarna pushar sina elever till att vara med på läger och tävlingar. Det är väldigt viktigt att vi får mer folk på tävlingarna, om sporten skall växa. Dessutom är det svårt att hitta nya förmågor om man inte får se dem tävla eller träna, sade Persson.

Widlund vann guld
Att Nils Widlund gick upp en viktklass för att få en utmaning kan ses som ett underbetyg av intresset för Sanshou som tävlingsform, men Widlunds guld var absolut inte självklart på förhand.

Efter att lätt ha vunnit sin semifinal, ställdes Widlund mot sin något tyngre och ivrige klubbkamrat Johan Lindqvist. Lindqvist hade imponerat i sina två tidigare matcher och han inledde även starkt mot Widlund. Ett jättekast av Lindqvist fick Widlund att ändra sin taktik något.
   – Det är lite lättare att undvika att bli kastad när man möter killar i sin naturliga viktklass, så mot Johan blev jag tvungen att undvika att sparka alltför många lowkicks. Dessutom tränar vi ihop och Johan har ingen respekt för mig, sa Widlund till budokampsport.se efter matchen.

Widlunds taktik lyckades och med pricksäkerhet och lugn vann han tillslut finalen efter en jämn tillställning. Nästa tävling för mångsysslaren Widlund blir SM i Kickboxning 22 maj i Stockholm. En tävling som Widlund siktar på att vinna.
   – Det blir kul med ännu en tävling i storstan. Jag får bara hoppas att jag får gå en match på kvällen, då det kommer att vara på en nattklubb. Det är ju min sista tävling för säsongen, så det är ju bara att stanna kvar och festa, avslutar en nöjd Widlund.

Vacker taolu
I en annan hall ett tjugotal meter från den plattform där Sanshou-finalerna hade avgjorts, pågick en annan tävling. Taolu är en slags uppvisningssport. Den delas in i ett antal rutiner där det finns två huvudgrupper. De är handform och vapenform. Utövarna genomför en rutin som sedan poängbedöms.

Taolu är lika vackert som det är gammalt. Svingande svärd, vackra tävlingsdräkter och smidiga utövare förde tankarna till något urgammalt kloster i det allra bergigaste Kina. Nu var det dock inga kinesiska munkar som höll i vapnen, utan Sveriges skickligaste Taolu-utövare. Vi som hade tur att få bevittna tävlingen från nära håll fick se en blandning av akrobatik och dödlig precision. Glädjande var också att könsfördelningen var betydligt jämnare än i fullkontaktens Sanshou.

Att man som betraktare kanske inte förstår alla detaljer av Taolu och dess poängsättning spelade mindre roll, då den visuella njutningen var så uppenbar.

Sammanfattningsvis så bjöd Wushu-SM på både hårt, i form av Sanshouns dunsande och ljudligt höga lowkicks. Och mjukt, i form av Taoluns kattliknande språng och precisa stötar. De som var där kanske missade några timmar i solen, men vi fick en upplevelse som varar betydligt längre än den första solbrännan.

Text och foto: Carl Tersman Toll