Kjöllerström åker till Kina med guld i sikte

Med drygt två veckor kvar till Sportaccord Combat Games i Kina träffade budokampsport.se kickboxaren Björn Kjöllerström. En något annorlunda fighter, hårt dedikerad till sin idrott, som gärna går sin egen väg.
   – Ställer jag upp i något, då vill jag vinna hela skiten, säger han.

S:t Eriksplan i Stockholm. Många menar att det är själva hjärtat i stadsdelen Vasastan. Det är här på ett litet café som budokampsport.se bestämt träff med en av svensk kickboxnings allra mest framgångsrika – Björn Kjöllerström.

På cykel anländer sedan den hurtige Björn – tre minuter efter avsatt tid.
   – Jag förstår inte. Det brukar aldrig hända, säger han gravallvarligt allt medan han låser cykeln och kliver in i caféet.

Dubbla högskoleutbildningar
Vid beställning märker budokampsport.ses skribent att fiket inte tar kort. Alls. Och närmaste bankomat är en bit bort.
   – Jag tar det. Inga problem.

Björn är artig. Han frågar cafébiträdet snällt om han kan få några skvättar mjölk till sitt kaffe, sedan går han och sätter sig på övervåningen i en stor maffig soffa. Han berättar att han haft tre veckor ledigt i sommar från sitt jobb som Product Manager.
   – Jag tog med tjejen till södra Italien. Det var värsta draget och kanske inte ett sådant ställe man helst ska ta med flickvännen till. Åtminstone inte i den avsikt av semester som vi hade, ler han.

Björn Kjöllerström är speciell. Han har två (!) högskoleutbildningar, en som civilingenjör och en som civilekonom.
   – Jag tyckte inte att KTH-utbildningen var särskilt rolig, så jag började plugga ekonomi efter examen. Det var egentligen inga problem alls. I mina ögon kan vem som helst bil ekonom. För min egen del är det lite roligt, för jag inser ju att jag inte direkt passar in i stereotypbilden som allmänhet och media ofta har av en kampsportare.

Semestern är emellertid över för Björns del och även om han hunnit med mycket är det nu fullt fokus mot Sportaccord Combat Games som gäller.
   – Jag fick reda på uttagningarna för en tid sedan. Det är en enormt stor ära för mig att bara blivit uttagen. Detta är den största kampsportstävlingen som någonsin hållits, den är större än VM. Det är imponerande att de har fått ihop ett sådant startfält till en amatörtävling, som det ändå är. Det är ju inga prispengar inblandat.

“Vill alltid vinna”
Och Björn Kjöllerström, tillvardags tränandes och tävlandes för Södermalms Shaolin, har målsättningen klar för sig.
   – Jag åker dit för att vinna. Det finns ingen annan anledning för mig att åka dit annars. Det jag ställer upp i vill jag alltid vinna. Sedan vet jag ju av erfarenhet att man inte kan vinna allt, men jag avskyr verkligen att förlora, så för min del finns bara guldet i sikte.

Sportaccord Combat Games blir också startskottet för en ny säsong för Björn. En säsong han kliver in i som regerande bronsmedaljör på VM, som regerande svensk mästare, som svensk mästare även i Thaiboxning och som epitetet årets mästare, som han tilldelades vid Kampsportsgalan i mars.
   – Thai-SM var otroligt roligt. Det var en del skitsnack, så jag tänkte att jag ska ställa upp för att tysta några kritiker. Jag vann och nu pratar inte så många skit längre, om man säger så. Kampsportsgalan var otroligt häftigt. Det var något nytt och jag förstod egentligen inte vidden av den förrän man var där och såg alla fantastiska idrottare på plats. Att jag sedan vann, jag menar det var otroliga fighters som var nominerade i min kategori, så jag trodde verkligen inte att jag skulle vinna.

Säsongen avslutades med att Björn tog hem SM i kickboxning på Le bon Palais. En match som han helst egentligen vill glömma.
   – Jag hade massor av vänner på plats. SM-final och på hemmaplan dessutom. Då vill man kanske få till en lite mer färgsprakande fight än vad det blev. Jag kände mig inte i toppform och tidigt i matchen förstod jag att jag inte hade kraft att bjuda på något extra. Jag säkrade, för att vinna och fick förlita mig på min teknik. Det räckte, men det var långt ifrån någon toppmatch av mig.



Till Kina åker Björn Kjöllerström som ensam svensk representant från Kickboxningen. Med sig har han sin coach, landslagscoachen, Hayes Jemide.
   – Det betyder mycket att få med Hayes. Bland annat att jag inte får direkt mindre jobb organisatoriskt (hahaha). Men Hayes är en underbar inspiratör och han är bra på att få ut max av mig. Han är en mycket bra matchcoach. Framför allt har han ett stort hjärta som smittar av sig.

Björn lutar sig tillbaka i soffan. Han tar en ny klunk av kaffet innan han börjar berätta om hur han kommer att fightas i Kina för att försöka vinna.
   – Vi är fyra stycken i min viktklass. En ryss, en kroat och en från Azerbadjan. Det var vi som placerade oss högst på VM ifjol. Vi känner till varandra väl och för min del handlar det om att försöka utnyttja deras svagheter som bäst. Jag vet själv vad jag har för kapacitet och för att få fram den på bästa sätt måste jag framför allt hitta luckor i motståndarens försvar.
   – Jag vet inte ännu vem jag får möta. Men det spelar mindre roll. Vi fyra i topp är alla ganska jämna så har jag en bra dag vet jag att jag kan slå vem som helst.

20 timmar i veckan på kampsport
Combat Games blir för Kjöllerström den första tävlingen för säsongen. En säsong som han ser fram emot väldigt mycket.
   – Ja, det kommer att bli otroligt roligt. Jag känner mig i helt okej form och jag är mycket sugen på att försöka göra en ännu bättre säsong den här gången.

Att han fortfarande älskar sin idrott står utan tvivel. Björn berättar att utan sina nära och kära som varit förstående till hans satsning hade han antagligen inte kunnat fortsätta.
   – Min familj och mina vänner vet vilken nivå jag ligger på. Och att vara där jag är kräver enormt mycket tid. Man måste nog vara lite galen för att hålla på så mycket som jag gör. Jag lägger säkerligen ner 20 timmar i veckan på kampsport och träning. Det är klart att det har funnits tillfällen då man undrat vad fan man håller på med. Särskilt då man har haft skavanker och så. Men suget har alltid kommit tillbaka. Det är för jävla roligt, helt enkelt.

Och det är med känslan av att återigen ha kul som Björn åker iväg till Kina. Utan glädje har man ingenting i idrott att göra, menar han. Samtidigt som han dricker i sig det sista utav kaffet. Lutar sig tillbaka i soffan.

Och ler.

Text: Jonathan Broberg