Budokampsport.se mötte MMAnytt.ses Simon Kölle

Det är dagarna efter nyår. Stockholm förbereder sig som bäst på det nya årtiondet. Snön som legat vit kring huvudstaden sedan november glittrar gnistrande i solskenet. Det är en vacker vinterdag. Ett högt gnisslande ljud, och pendeltåget anländer till Sundbybergs station. Det är här som budokampsport.se stämt träff med Simon Kölle från MMAnytt.se.
   – I takt med att MMA växt, har även vi gjort det. Som det fanatiska fan jag är, känns det hur spännande och kul som helst, säger han till budokampsport.se.

Under hösten 2009 startade en debatt om MMA i Sverige. Det var främst Public Service-styrda medier som skränade högst. När debatten urholkats fanns ett större allmänintresse för idrotten MMA i Sverige.

Ett intresse som efter det stadigt ökat i form av både nya utövare och mer sportslig mediabevakning. Hemsidan MMAnytt.se drog också nytta av debatten. Intresset för sidans innehåll har eskalerat enormt under framförallt 2010. I senaste mätningen hade MMAnytt.se över 400.000 läsare under en månad.

MMAnytt.se startades 2008 av grundaren Martin Johansson. Efter det har sidan undan för undan växt; enträget hårt arbete har betalat sig och idag har sidan en egen redaktion som sprutar ut nyheter om internationell och svensk MMA.

“Fans som skriver för andra fans”
Under 2009 knöt sidan till sig kompositören och MMA-supportern Simon Kölle. Kölle hade tidigare skrivit om MMA för en amerikansk hemsida och blev glad över MMAnytt.ses satsning.
   – Vi är ju fans som skriver för andra fans, kan man säga. Det är klart att jag då kände att det skulle bli väldigt roligt och passande.

Simon Kölle har sedan barnsben varit intresserad av kampsport. Han började tidigt träna judo, samtidigt som han också spelade fotboll. Fotbollen tog över utövarintresset och fram till 17-års ålder spelade Simon på hög juniornivå. Kampsportsträningen skedde endast sporadiskt.

Men intresset att följa idrotterna skilde sig stort. Simon följde i stort sett allt som hände på kampsportsscenen – i den mån det gick.
   – Det är svårt att säga vad som drev mitt intresse. Men jag gillar noggrannheten och intensiteten i kampsport. Jag har alltid varit fascinerad av hur många olika moment du måste klara av som kampsportare.



När sedan MMA började växa fram, var det den kampsport som lockade Simons intresse allra mest.
   – Det var ju en ständig fråga inom kampsport vem som var bäst, den eller den idrottaren. När MMA växte fram kunde sedan olika stilar mötas under ett och samma regelverk. MMA tar kampsporten till det yttersta och det gillar jag skarpt.
   – Däremot har jag aldrig varit speciellt förtjust i det skitiga inom idrotten, som fanns förr. Nu är det ju helt annorlunda och det känns som MMA är som vilken idrott som helst. Bara mycket roligare att följa, ler han.

Simon, du som följt MMA:s utveckling inom Sveriges gränser, hur skulle du beskriva den idrott som i dag bedrivs i jämförelse med dåtidens MMA?
   – Som natt och dag. Jag minns när matcher kunde hållas i lägenheter. Det var ju kanske lite charmigt på sitt sätt, men nu är ju idrotten med i RF och utvecklats på så många punkter – och under relativt kort tid.

Vad beror denna boom av MMA-intresset på, skulle du säga?
   – För det första vill jag inte kalla det bara MMA-boom, utan det är all kampsport som gått framåt enormt. Men det är klart att Internets intåg varit otroligt viktigt. Förr kunde man ju nästan bara få information från de stora medierna, nu finns det en helt annan möjlighet att bygga intresse på. Det kan man ju bäst se på vår utveckling. Hur mycket MMA har egentligen visats i de stora svenska medierna?
   – Sedan har ju UFC varit den kanske enskilt viktigaste organisationen för idrotten att få fäste. Fighters blir behandlade som de stjärnor de är och helt plötsligt kan man försörja sig som MMA-fighter. Det är klart att det medför att idrotten både växer, blir mer kvalitativ och faktiskt också mer säker.



Fortfarande hörs emellanåt kritiska röster inom Sverige mot MMA:s existens som idrott. En bild som enligt Simon i mångt och mycket bygger på stereotypbilder och okunskap.
   – Jag kan bli riktigt trött på hur MMA behandlas av utomstående. Jag har ägnat större delen av mitt liv åt teater, musik och så vidare. Jag har ofta råkat ut för liknande scenarion som det som MMA fått utstå. Och allt som oftast bygger det på allmän okunskap och antaganden. Jag håller så klart med om att MMA kan se otäckt ut, men det gör annan idrott också emellanåt – utan att någon klagar. Bilden av en kampsportare är ju också direkt osann. Det är rent löjligt att tro att alla som håller på med MMA och kampsport skulle vara våldsromantiker och ha dålig moral.
   – Det är ju snarare precis tvärtom.

Hur menar du då?
   – Jag överdriver nog inte om jag säger att det är få – kanske inte någon annan idrott – där man visar en så stor respekt för motståndare, domare, regelverk och publik. Du skulle nog aldrig se en kampsportare spotta på sin motståndare. Sedan är det klart att det finns vissa tjuvknep, men upptäcks dem har du som kampsportare oerhört svårt att vinna tillbaka ditt anseende. Ingen vill se någon vinna oförtjänt eller på grund av fusk. Sedan har vi världens kunnigaste och bästa publik, enligt mig.
   – Publiken håller nödvändigtvis inte på någon särskild, utan det är själva sporten som man älskar. Och om det uppstår fel någonstans, eller någon vinner oförtjänt, då är det själva grunden till idrotten som naggas i kanten. Folk reagerar starkt mot överträdelser och fördömer det stenhårt, och det är klart att det påverkar i positiv bemärkelse.

När diskussion om MMA uppkommit har det nästan varit förenligt med Martin Ingvar-åsikter. Hjärnforskaren som varit öppet kritisk till idrotten och dess utformning.
   – Vi på MMAnytt.se har varit rätt trötta på att läsa om hur Martin Ingvar, på ytterst vaga grunder, gång efter gång gett sig på MMA. Så vi har kontinuerlig kontakt med Hjärnskadeförbundet. De är inte alls lika kritiskt inställda till MMA som Ingvar är. Det är klart att det inte är bra med upprepade slag mot huvudet, men att det skulle vara livsfarligt håller de inte med om. Så vi för en dialog med dem, främst för att få en så uppriktig nyans av diskussionen som möjligt, men också för att allt inom MMA faktiskt inte behöver vara negativt. Utövarna går väldigt få matcher om året, har god tid till rehabilitering och så vidare. Det är klart vi ska ta skador på största allvar, men man måste kunna se på det lite nyanserat. Det är väldigt sällan som någon blir allvarligt skadad.

Mycket att utveckla under 2011
2011 ser onekligen väldigt intressant ut. Både för kampsporten i Sverige men också för MMAnytt.se, som planerar en hel del nyheter under året.
   – Vi har haft förmånen att kunna sponsra svenska fighters. Ingen av oss på redaktionen har plockat ut någon större lön för utfört arbete, utan vad vi vill är att kunna hjälpa idrottare framåt. Utan idrottare skulle vi inte ha någonting att rapportera om – och då skulle vi inte finnas. Vi kommer försöka utveckla sponsringsdelen till idrottarna under 2011. Vi går också i tankar om en tidning. Vi har skaffat kontor.
   – Vi kommer fortsätta att växa, men på ett ödmjukt sätt, avslutar Simon.



Text och foto: Jonathan Broberg