Under VM i kickboxning svarade det svenska landslaget för en bragdinsats. I förra veckan skrev förbundskapten Kim Möller en gästkrönika om fullkontaktlaget och nu har budokampsport.se fått en krönika skriven av Tony Berglund för light kontakten. Krönikan handlar om tävlingarna, om lagbygget och om de stora stunderna.
Så har man nu varit hemma ett tag och man har landat i vardagen igen, jag har tänkt mig att jag skulle skriva ner och berätta lite om mina tankar och upplevelser från VM tillsammans med bragdlaget 2011.
Vi väljer att kalla det för ett lag, trots att det är individuella prestationer som alla gör i ringen, för vi i ledarstaben anser att det är en lagsport. Har man en stark uppbackning vid sidan av ringen så presterar man mycket bättre när det väl är dags. Vi har jobbat mycket på att svetsa samman gänget vi åkte med genom att ha gemensamma uppladdningsläger för hela truppen, vilken disciplin man än tävlar i vilket har varit ett lyckat koncept.
Hela laget sammanstrålade i Wien för vidare transport mot Makedonien. Där i Wien möttes ett taggat och hungrigt lag, hungriga på att fightas men kanske mest för stunden hungriga på mat efter all bantning för att kunna väga in i rätt viktklass.
I Skopje så var det registrering och invägning som väntade först som vi hoppades skulle gå ganska fort men det märkte vi ganska fort att så inte skulle bli fallet, så vi bildade ett litet camp Sweden i hotellfoajén där det vilades, spelades kort och drogs dåliga skämt. Men efter ett par timmar så var det dags för invägning och det var inga konstigheter för vårt lag som passerade rakt igenom på de rätta vikterna. Efter detta fick vi vänta igen för de visste inte riktigt vilket hotell de skulle skicka oss till vilket gav oss ytterligare någon timme i denna trivsamma foajé, sen blev vi inkvarterade på ett ganska schysst lite mindre hotell och de flesta valde att krypa till kojs efter att ha slängt i sig lite käk.
Måndagen var fri i stort sett hela dagen vilket gjorde att vi tog en tur på stan och besökte bland annat en gammal basar där de sålde allt möjligt från diskborstar till mobiltelefoner. Efter det så gjorde vi om konferensrummet i hotellets källare till träningslokal och körde ett pass med hela laget för att få ur resan ur kroppen och finputsa det sista inför det som komma skall. Sen drog vi i ledarstaben till arenan för coachmöte och lottning av viktklasserna vilket gjorde att vi fick känna in arenan lite men även kolla så att det fanns internetuppkoppling så att vi kunde göra det vi hade hoppats på, livestreama matcherna så att ni här hemma kunde följa oss direkt. Sedan var det bara att åka tillbaka till hotellet och vänta på att vi skulle få matchlistorna och de kom oftast sent på kvällarna.
På tisdagen drog matcherna igång, men det var inga lightcontact matcher inplanerade för Sveriges del så de som skulle fightas i light kunde vara lugna och vi drog till arenan för att kolla in och stötta de svenskar som skulle fightas i fullcontact vilka var Farzad Rangrazian, Malik Sellam, Amil Lafih, Jonas Grönhage och Björn Johansson vilket gjorde att våra kolleger Kim Möller och Peter Wetzelmayr som höll i den delen av laget hade det ganska körigt i mellan åt, men där teamade vi ledare ihop så jag och Marcus Johansson backade upp dom när de behövde detta vilket de givetvis gjorde åt oss när vi behövde detta. Dagen slutade med 3 vinster till Sverige.
På onsdagen drog det igång för vår del med, Mikael Khemiri, Ida Sihvonen och Olof Pettersson skulle gå match. Först ut var Olof som skulle möta en rutinerad Ukrainare, Olof gick ut starkt men Ukrainaren låg steget före hela tiden och vann matchen rättvist. Sedan var det dags för minstingen i gänget Ida att möta Tajikistan i kick-light, en krigarmatch där Ida drog det längsta strået och gick vinnande ur matchen och bronset var säkrat. Sist ut för dagen var Khemiri som skulle möta stornationen Ryssland. Motståndaren var ganska avig i sin stil och var duktig på att kontra Khemiris attacker, vilket han utnyttjade hela tiden och resulterade i en förlust för Sverige. Övriga som gick match under onsdagen var Farzad Rangrazian, Jian Amiri, Jonas Grönhage. Resultat för dagen Sverige 3 världen 3
Torsdagen var det dags för kvartsfinaler och först ut var Marcus Olsson som mötte Azerbaijan. Matchen började i ett hårt tempo och Marcus blev lite tagen i inledningen men fann sig ganska fort. Marcus jobbade på metodiskt och kontrollerar vilket gjorde motståndaren frustrerad och han drog på sig en del varningar vilket resulterade i att han blev diskad i andra ronden och vinsten gick till Marcus, bronset var säkrat. Sedan var det dags för Karin Edenius att ta sig an en Italienska, vilket hon gjorde med bravur. Det var inget snack om vem som vann den matchen. I fullcontact matchade Jonas Grönhage, Emma Hell Lövgren, Maria Elin Olsson, Zina Djelassi, Therese Gunnarsson och Farzad Rangrazian och när dagen var över hade 4 svenskar säkrat sin plats i semifinal och humöret var på topp i det svenska lägret.
På fredagen var det dags för åldermannen i gänget, Mikael Bäckström, att äntra mattan. Bäckström som dubblerade och körde både lc-highkick samt kick-light hade ett tufft schema med två matcher inplanerade och vid vinst skulle det även bli en tredje match. Först ut var det en semifinal i highkick mot Ungern vilket inte var några större problem för Bäckström som fullständigt körde över motståndet, något som dock kunde bli ett större problem var att han lyckades bryta sin ena tå under matchen. Nästa match för Bäckström var semifinal i kick-light mot Moldavien, en motståndare som var väldigt teknisk och Bäckström fick se sig besegrad dock fick han en bronspeng med sig till samlingen. Sista matchen för Mikael den dagen var en final i highkick mot en ryss, matchen började jämnt men efter en liten stund började Bäckström hitta sitt rätta avstånd och plockade poäng efter poäng och tog ledningen och plötsligt mitt i en attack trampade ryssen snett och stukade foten vilket gjorde att han inte kunde fullfölja matchen. VM-GULD till Bäckis!
Ida Sihvonen gick semifinal i kick-light mot Ungern, en jämn match som den mer rutinerade Ungerskan drog det längsta strået i och vann. Men Ida tog brons i sitt första VM, en väldigt stor bedrift. Marcus Olsson som även han tävlade i kick-light var framme i semifinal han med, denna gången stod en Iranier för motståndet. Även detta utvecklade sig till en rörig match med många avbrott, iraniern hade en liten ledning hela matchen men i tredje ronden började Marcus hämta in då motståndaren var väldigt trött. Då hände det som inte fick hända, poängräkningssystemet kraschade vilket krävde en omstart av systemet och ett avbrott i matchen vilket gjorde att iraniern fick den vila han behövde för att stå emot Marcus offensiva stil. Marcus fick se sig besegrad och fick med sig ett brons på sitt första VM.
Dagens sista lightcontactmatch var Karin Edenius semifinal och även hon fick möta en ungerska, här var det Karins rutin och vilja som avgjorde och Karin säkrade en finalplats och chans till guld.
Detta var en fantastisk dag för Sverige, två guld var säkrade, ett silver samt tre brons dessutom fanns det chans på ett guld till inför morgondagen. Och ingen glömmer väl Therese Gunnarssons fenomenala avslut på finalen mot Turkiet. Vinst på KO i poängunderläge i tredje ronden, det bevisar att ingen match är över förrän domaren höjer handen på segraren.
Inför sista dagen hade vi bara en svenska kvar i leken, Karin Edenius skulle ta sig an Kroatiskan Ana Znaor som hon hade förlorat mot i förra VM:et. Vi hade studerat kroatiskan och lagt upp en gameplan för Karin som hon följde till punkt och pricka och kroatiskan var chanslös matchen igenom. Karin fullständigt nötte ner kroatiskan och plockade alla poäng. En jordskredsseger och VM-GULD till Karin.
Kan inte mer än säga att detta året var succé för Sverige, att komma hem med sju medaljörer varav tre stycken världsmästare är oerhört stort. Allt flöt på fantastiskt bra på mästerskapet, alla hjälpte alla med allt från att fotografera, heja på, linda ben och plåstra om varandra.
Jag är oerhört tacksam att jag fick vara med att dela den är upplevelsen med er alla, jag väljer att kalla det för upplevelse för det är väldigt stort att få vara med på plats och dela dessa framgångarna på så nära plats. Vill även rikta ett stort tack till alla klubbar där ute i Sverige som ser till att leverera så duktiga fighters till vårt landslag.
Tack till er alla!
Text: Tony Berglund, förbundskapten light kontakt
