Tungviktaren Simon Ogolla satsar högt i VM i thaiboxning

Han imponerade under SM i Umeå tidigare i vår och har utvecklats mycket det senaste året. Nu är Simon Ogolla redo att ta sig an världen när VM i thaiboxning i Langkawi, Malaysia, inleds i nästa vecka.
   – Man vill alltid vinna varje match så siktet är inställt på guld, säger han till budokampsport.se.

23 april 2014  |  Jonathan Broberg

Han imponerade under SM i Umeå tidigare i vår och har utvecklats mycket det senaste året. Nu är Simon Ogolla redo att ta sig an världen när VM i thaiboxning i Langkawi, Malaysia, inleds i nästa vecka.
   – Man vill alltid vinna varje match så siktet är inställt på guld, säger han till budokampsport.se.

Ifjol vann Simon Ogolla, 33, från Filipstad men bosatt i Stockholm SM-guld i thaiboxning +91kg och fick en landslagsbiljett till EM.

Där blev det emellertid tidigt respass men lärdomen från EM har gjort Ogolla till en väldigt mycket bättre thaiboxare och inför VM i Malaysia som inleds nästa vecka är han positiv.
   – Det känns rätt bra, jag har tränat på bra även om jag kunde fått lite mer sparring. Jag har satsat hårt på konditionen och känner mig stark.

Hans styrkor i thaiboxningen ligger just i konditionen, men är också en klok idrottare som anpassar sig snabbt till motståndet. Två komponenter som tydligt avgjorde SM-finalen i Umeå i januari där Simon besegrade James Daffeh i finalen.
   – Man vill alltid vinna alla matcher man ställer upp i, även om det aldrig riktigt känns bra innan matcherna. Det är mycket nervositet, och dessutom är man alltid rejält nedtränad och känner sig lite tung. Jag siktar på att vinna de matcher jag ställer upp i under VM, gör jag det står jag högst upp på pallen.

“Bättre thaiboxare nu”
Simon Ogolla har gått framåt starkt i utvecklingen under bara det senaste året. Och han känner framför allt kombinationerna har blivit både bättre och snabbare.
   – Det är boxningen som har blivit bättre, men även sparkarna och kombinationer. Jag känner mig helt klart som en bättre thaiboxare nu än kanske någonsin tidigare.

Text: Jonathan Broberg

2
8
10