Håkan Ozan – IT-forskaren som blev ordförande för Bengaliska kickboxningsförbundet

I den första delen i artikelserien ”Kampsporten kan” träffar vi Håkan Ozan, 42, mångårig kampsportare som är föreståndare för ett IT-institut anknutet till Uppsala universitet. Ozan, som är ende skandinav att gått thaiboxningsmatch utan handskar i Thailand, har också varit, och är fortfarande, ordförande för – det Bengaliska kickboxningsförbundet.
   – Inom IT-världen upplever jag att min kampsportsbakgrund uppskattas oerhört mycket, säger han till budokampsport.se.

Svensk budo och kampsport är en av svensk idrotts allra mest framgångsrika idrotter, sett till antalet vunna EM- och VM-medaljer.

Med artikelserien ”Kampsporten kan” vill vi belysa att kampsport besitter i det närmaste ovärderliga resurser som idrotten i stort skulle kunna dra väldig nytta av. Först ut i artikelserien är IT-forskaren och ordförande för Svenska Kickboxningsförbundet Håkan Ozan.

1978 klampade en sex-åring vid namn Håkan Ozan in i en kampsportslokal för första gången. Hans första stapplande steg blev i idrotten man inte tävlar – aikido. Han tränade ett tag, tog några års paus och var tillbaka i mitten av -80-talet.

Men strävan efter att testa sina kunskaper inom tävling blev allt större och han sökte sig så smått till thaiboxning och kom i kontakt med den klassiska klubben Slagskeppet, som då drevs av P-O Lindvall på en båt (därav namnet).
   – Vi tränade på trägolv och hade bara kallvatten i duscharna. Det var en på många sätt härlig tid, säger han med ett nostalgiskt leende.

Match utan handskar i Thailand
Ozan kallades efter ett tag in i lumpen och när han kom tillbaka från tjänstgöringen tränade han på Combat academy för den numera framgångsrika skådespelaren Jens Hultén. Ozan tilldelades förtroendet att själv lära ut och höll pass tillsammans med Peter Ejderby.

Efter ytterligare några år började Ozan träna hos Christer Bergenwall på Kampsportsskolan, som sedermera blev Stockholm Muaythai. Efter att ha bildat familj och tagit ett längre uppehåll började han om runt 2005. Och nu kom tävlandet igång på allvar. Under åren 2005-2011 hann Ozan med att gå lite drygt 70 matcher.
   – Jag tog varje tillfälle som fanns att gå matcher. Jag hade då ett jobb som gav mig möjlighet att då och då jobba utomlands och när jag skulle arbeta en tid i Thailand passade jag verkligen på. Jag mötte en thailändare vid namn Mong Korntong och blev knockad. De hade inte samma syn på säkerhet som vi har här, så två veckor efter det matchade jag igen. Och bara fyra dagar efter den matchen fick jag erbjudande om att gå returmatch mot thailändaren som knockade mig.

Med svullna skenben som knappt ville bära honom runt på löparrundor accepterade Ozan matchen.
   – Jag tänkte att jag kunde möta honom med knän, boxning och klinch. Men när matcherna är i gång är man inte lika benägen om att lyssna på sin kropps smärtor som jag började smattra på med low kicks och vann även på just det. Jag har aldrig haft så ont i kroppen som efter den matchen.

Med 1-1 i inbördes möten med thailändaren Mong Korntong kom så ett mycket prestigefullt erbjudande ifrån Thailand 2011. Håkan skulle få match i Muay Boran, det vill säga en match utan handskar i konck-outregler – just mot Mong Korntong.
   – Det var riktigt häftigt och jag lyckades vinna den matchen på knock och beslutade mig att det fick duga för mig i ringen efter det. Det var ett bra tillfälle, dagen efter att jag hade fyllt 39, att lägga undan tävlandet.

Magisterexamen i Datavetenskap, kandidatexamen i företagsekonomi
Redan vid matchens tidpunkt var Ozan, och är det fortfarande, ordförande för Svenska Kickboxningsförbundet. Inom kampsporten har Håkans gedigna bakgrund tillsammans med hans framgångsrika arbetskarriär inburit flera stora förtroendeuppdrag och han har hjälpt till att starta föreningar, att arrangera stora produktioner och promotar också en drös svenska kampsportare, främst i utlandet.

Och allt vid sidan om kampsporten inleddes relativt tidigt. Ozan var snabbt framstående i skolan.
   – Jag hade 4,84 i betyg och sökte in på Handelshögskolan i Stockholm. Men de avrundade då sina betyg neråt och det gjorde att jag inte kom in – det krävdes 4,9. Det var surt och jag var både arg och ledsen, men jag sökte mig åt annat håll och idag har jag en magisterexamen i Datavetenskap och en kandidatexamen i företagsekonomi.

Hans arbetsbana har tagit en del avkrokar och inneburit många framgångsrika uppdrag med stora ansvarsområden. Idag är Ozan föreståndare på ett forskningsinstitut för IT knutet till Uppsala universitet.
   – Jag har varit IT-strateg inom Stockholm stad, jag har varit VD i flera IT-företag. Jag har också arbetat som Innovation Manager i globalt företag med 93.000 anställda. Nuförtiden så forskar jag på heltid och är chef för ett forskningscentrum vid Uppsala universitet.

Ordförande för Bengaliska kampsportsförbund
Under ett av sina utlandsuppdrag, i Indien, hade Håkan Ozans gedigna kampsportskunskap läckt ut. De facto att Ozan var i Indien och skulle utveckla en affärsmodell och bygga upp en IT-avdelning för ett stort företag, kom kampsporten på tal i en intervju.
   – Sedan hörde några personer av sig och jag fick möjlighet att visa upp thaiboxning i nationell tv. Därefter blev jag kontaktad av Det Bengaliska kickboxningsförbundet som jag efter en tid också blev ordförande för, och är det faktiskt fortfarande. Jag blev också ordförande för det Bengaliska MMA-förbundet.
   – I Indien är man väldigt innovativa, men vi i Sverige är bra på det här med struktur, ordning och föreningsdemokrati. Så jag hjälpte till med de delarna, kan man förenklat säga.

”Hjälper gärna RF mer”
Med Håkans gedigna kunskaper hade man kanske trott att han skulle varit en attraktiv kraft för Riksidrottsförbundet att använda sig av – inte minst när det nya, och så hårt kritiserade, IT-systemet Idrottonline skulle byggas.
   – Jag är medlem i RF:s IT-råd sedan 2012, men har missat en del möten bland annat på grund av mitt arbete i Indien. Och rådet har (nyligen) bett om möte för att se hur de ha större nytta av mig. Jag har faktiskt haft föredrag på RF:s IT-dag och det var uppskattat. Jag hjälper gärna RF med saker som de tror att jag kan vara behjälplig med.

Ozan har på nära håll sett kampsportens utveckling i Sverige och han betonar att det är två olika anekdoter som han märkt gjort stora positiva avtryck.
   – Jag minns Rexonas tv-reklam 1995. Det hade året innan varit väldigt mycket negativa skriverier från media om kampsport, så när Rexona gjorde en positiv reklam som föreställde en kvinna som tränade lite på säck fick vi plötsligt många tjejer, nästan över en natt, som ville träna. Vi fick till och med starta särskilda tjejpass, vilket inte var på tal innan.
   – Den andra delen är ju Bosse Ringholm, den ofrivillige tjänstgöraren som jag kallar honom. Även om hans uppsåt naturligtvis inte var väl menat har kampsportslagen blivit en väldigt trygg punkt och ett fantastiskt säkerhetsstöd för oss inom kampsporten.

Framgent kommer Håkan Ozan fortsätta arbeta på forskningscentrumet och han kommer fortsätta att promota kampsportare utomlands. Han vill också gärna hjälpa idrotten framåt, i mån av tid.
   – Idrotten har givit mig otroligt mycket, jag kan bara försöka ge något tillbaka till den, avslutar han.

Text: Jonathan Broberg