Nyheter

En djup ära att se Olofsson i ringen

Jag tänker så här, alltmedan natten drar in över Paris – av alla jordens tidender, alla dessa oändliga år, är jag väldigt glad över att min jordvandring råkade sammanfalla med Sofia Olofssons.

Idag åt jag ratatouille och anka till lunch, och det fick mig att tänka på filmen Råttatouille.
I den sägs: Vem som helst kan inte bli en stor konstnär, men en stor konstnär kan komma varifrån som helst.

Svensk thaiboxnings just nu största konstnär heter Sofia Olofsson. Hon går sannolikt inte att stoppa. Bäva månde Iman Barlow den 25:e november, säger jag.

Det blev en ny storstilad svensk finaldag i Paris. Under gårdagen vann Patricia Axling och Angela Mamic guld, idag var det Olofssons, (kanske turneringens säkraste guld på förhand) och Andreas Gardasevics (sannolikt EM:s största överraskning) tur.

Sofia Olofsson detroniserade stackars fransyskan Juliette Lacroix. Matchen hölls vid liv (nåja) fram till den tredje ronden, då Olofsson lade in en växel till. Det blev genast två snabb franska räkningar och när en kanonad av knän träffade Lacroix strax därpå hade domaren inget annat val än att bryta tillställningen.

Olofssons furiösa tempo är beundransvärt. Det är frågan hur man ska göra för att besegra henne. I dagens final visade hon klass i klinchen, hon var strålande i sparkarna och boxningen var utmärkt den också. Det var faktiskt länge sedan jag såg något liknande. Jag häpnade.

Landslagsdebutanten Andreas Gardasevic lär vi få tala många gånger till om. Det fanns en stund i början av den andra ronden som hade kunnat bryta ner den bäste. Gardasevic hade förlorat rond ett, och hamnade i lite svårigheter inledningsvis i den andra ronden också.

Där och då hade kanske någon annan varit lite nöjd med ett silver som debutant, kanske hade man då (undermedvetet) börjat tänka på hur bra turnering man faktiskt ändå gjort. Men inte Gardasevic.

Han vände på matchen, kämpade sig till en direkt avgörande tredje rond – och var stundtals briljant i den. Segern över Sartakov var som hämtad ur vilket stordrama som helst, och luktar för mig bara rakt igenom klass.  Jag kommer nog aldrig glömma den här matchen, finalen i -86-kilo i Paris den 21:a oktober 2017.

Sverige vann alltså fyra guld och fyra brons i EM och slutade femma i medaljligan. Nye förbundskaptenen Joakim Karlsson ska vara mycket nöjd med sitt första internationella mästerskap.

Och en sak till: det har varit sommarvärme i Paris de har dagarna. När jag vandrade hem till mitt hotell gjorde jag det i bara en pikéttröja. Befolkningen här är dock betydligt mer påklädda.
Men jag vet att vädret värmt dessa underbara EM-dagar i Paris.
Och så är det en djup ära att se Sofia Olofsson i ringen.

Foto: Hamid Ershad Sarabi