Det var en lördag i Kungälv som var isande kylig, blåsig och som inte på något sätt, faktiskt, kändes inbjudande.
I Mimers hus i Kungälv hade emellertid kyokushin kraftsamlat. Den teaterliknande lokalen gav ett perfekt, genuint, gemytligt intryck och när tävlingarna satte i gång var det också ett startskott på något större än så.
Många år har liksom försvunnit i gnabbens och tjafsens tecken. Idrottarna har blivit lidande genom att Kyokushinförnundet och Karateförbundet inte har kunnat enas – och egentligen är det ett rent fasansfullt förhållningssätt.
Men. Nu var parterna sams och idrottarna bjöd på många fina matcher och minnen.
SM-arrangör Ulrik Hägge ska ha stort beröm för arrangemanget, som hela tiden (så länge jag var där) kändes levande och proffsigt. Och idrottarna tycktes trivas.
Och det blev några väldigt fina matcher. Sara Hägge är Sveriges stora stjärna just nu och hon var både glad och lättad över sitt första SM-guld i karriären.
– Det är alltid sådan prestationsångest att tävla på hemmaplan, det är helt annorlunda än att tävla på hemmaplan. Så det känns ju som att man verkligen ville vinna. Det betyder jättemycket, nu kan jag säga att jag är bäst i Sverige, sade Sara Hägge till budokampsports-TV efter guldet.
Jag hoppas självklart på fler fina SM-tävlingar framgent. Det jag hann se, innan jag behövde åka mot Partille för Sofia Olofssons match, var precis det som jag tycker man ska se när man ser idrott på den högsta svenska nivån.
En som lämnade efter många framgångsrika år, med ett guld, var stjärna Jimmie Collin som gjorde sin sista tävling. Jimmie är en fin idrottare som kommer att lämna ett tomrum efter sig.
Förresten gjorde jag två intervjuer till vår webb-tv, en med Cecilia Wallin och en med Sara Hägge.
In och kika på dessa här.
Foto: Hamid Ershad Sarabi
Lämna en kommentar
Du måste varainloggad för att skriva en kommentar