Nyheter

Michael Kuntz kan bli Årets ledare

Michael Kuntz har sedan många år varit ju jutsu-landslagets förbundskapten, nu är han nominerad till en av Kampsportsgalans priser i kategorin Årets ledare.
– “Det var en trevlig överraskning”

Michael Kuntz är förbundskapten i ju jutsu-landslaget och har tillsammans med de aktiva tagit hem många internationella mästerskapsmedaljer under föregående år. En av många anledningar som nu resulterat i en nominering inför årets Kampsportsgala.

– Som ledare tror jag att man ska vara rakt, jämställd, lyhörd och empatisk och självklart veta vad hen pysslar med, säger Michael.
– I ärlighetens namn så har jag ingen aning om varför jag blivit nominerad. Kanske var det de 12 medaljer som landslaget tog 2017 eller arbetet med VM på hemmaplan, eller så tycker de kanske bara att jag är en trevlig prick, säger Michael med glimten i ögat.
– Det var en trevlig överraskning, eftersom jag var nominerad före två år sedan och räknade inte med detta, fortsätter Michael.

Idrotten är viktigt för Michael och blev den faktor som förändrade hans liv.
– I en väldigt mörkt och strulig period i mitt liv bjöd en väldigt nära vän in mig för att tittar på när han tränade. Jag fastnade på en gång i sporten och gemenskapen och jag kan lätt säga att denna dagen förändrade mitt liv till det bättre, berättar Michael.

“Den känslan jag fick då ha jag aldrig tidigare upplevt under mina 15 år i federationens tjänst”
Michael har många fina minnen från sina år inom ju jutsun men ett minne lyser lite starkare än andra.
– Under VM 2016 i Thailand missade Fredrik Widgren kvartsfinalen, delvis hans egen fel men delvis också en domarmiss. Eftersom det inte var första gången han blev bortdömd i en kvartsfinal eller semi trodde jag att han skulle skita i återkval, jag hade aldrig för sett han så uppgiven .Vi pratade med honom i pausen och övertygade honom att han fortfarande kunde vinna brons. Den inre kampen som han vann mot sig själv då och hans prestation i återkvalet och sen i bronsfinalen var inte från denna världen. En kamp som betydde mer än bara en bronsmedalj på ett VM, det hände nåt i honom som kommer hjälpa honom i svara situationer livet ut. Den känslan jag fick då ha jag aldrig tidigare upplevt under mina 15 år i federationens tjänst.

Text & foto: Annie Bondefelt