I hängmattan med: Linda Wohlin

6 augusti 2018  |  Annie Bondefelt

Linda Wohlin är en hängiven kyudo-utövare som både tävlar och är artansvarig, och trots sommar och semester kommer hon hålla tempot uppe. 

“Jag behöver lite mer fart och fläkt”
Linda Wohlin växte upp i ett idrottsuppdelat hem, en pappa som intresserade sig för tennis och motion och en mamma som inte fann tjusningen i sportens värld. Linda däremot var redan som liten ett energiknippe och det dröjde inte många år innan schemat var späckat med balett, innebandy och irländsk dans.
– Jag hade väl som många andra som växte upp när Riverdance var som populärast en fascination för irländsk folkdans och när jag såg annonsen ville jag såklart testa. Jag höll väl på 5-6 år innan skolan och vänner tog över och blev en mer högprioriterad syssla.

Efter skoltiden bestämde sig Linda för att åka runt i Europa och fastnade för delarna i Östeuropa hon passerade, länderna hade något speciellt över sig och den stora turismen hade inte nått dit än.
– Jag gillade Östeuropa, det var en avslappnad stämning i de länderna, det var inte så många turister att trängas med och det var billigt, skrattar Linda.

foto: annie

Efter en tid av resande valde Linda att börja studera till kulturgeograf, ett yrke där man intresserar sig för relationen mellan människan och jorden. Vem som äger jorden, vem som nyttjar den och vilka som bor på marken.
– Det är en viktig fråga framförallt i de länder där stora företag köper upp mark, bränner ner de gamla byarna och bygger stora hotellkomplex, och lämnar invånarna utan boende. I Sverige handlar det mer om klimatpåverkan och de sorters frågorna.

Men att arbeta som kulturgeograf fanns aldrig riktigt med i bilden. Hon letade efter ett arbete där fokus låg på koordinering och adminstration.

– Det är otroligt intressant men inget jag skulle vilja jobba med, jag behöver lite mer fart och fläkt. Idag jobbar jag sen 10 år tillbaka som Office Manager, där får jag möjligheten att samordna och organisera samt ha långsiktiga mål 1-1,5 år framåt i tiden. Det ger en möjlighet att bygga upp något som man sedan kan finjustera. Jobbet har många kvalitéer jag också finner i rollen som art-ansvarig inom kyudon, det gäller att planera årets resor, att ha kontakt med det internationella förbundet, att fungera som en spindel i nätet till SB&K och att få ansvara för administrationen, fortsätter Linda.

Och det finns ett lika stort engagemang för att utveckla framtidens kyudo i Sverige och för att fler ska hitta idrotten och själv är så passionerad för.

– Som många idrotter drömmer vi ju om egna lokaler, att ha en egen dojo, kanske tillsammans med andra budoidrotter. Det är ju en utmaning att inte kunna träna utifrån hur det sen ser ut på tävling, när vi var i Japan på VM sist så märker man ju att man är vann att träna på sportmattor som är helt utan friktion. När man sedan kliver ut på ett parkettgolv blir skillnaden stor och man glider omkring och har fullt upp med att hålla balansen. Sen beter sig även våra bågar och pilar annorlunda, bågarna i bambu blir mjukare, rekylen upplevs annorlunda och pilarna som är i aluminium blir hala av svett. Men man gör så gott man kan! Men visst vore det underbart att ha en anpassad dojo, vissa föreningar vet jag tränar i danssalar då golvet är i parkett men det är svårt att hitta en lokal på 28 meter. Men att ha en egen dojo skulle ju samtidigt också ge oss möjligheten att kombinera träning, tävling och seminarium lättare, säger Linda.

Varmare klimat så blir bambu bågarna mjukare och rekylen upplevs annorlunda än i det kalla och torra svenska klimatet.

foto: Annie

Höstens planer – Svenska Cupen, SM, Kampsportsfestivalen och en sensei från island
Några av de arrangemang som redan är klara för hösten är Svenska Cupen, en tävling som hålls en gång i kvartalet och som hålls för tredje gången detta år. Även är SM är inbokat och klart och kommer gå av stapeln den 13:e oktober. Ett seminarium på Bosön i mitten på december finns också med i kalendern.

– Vi kommer ha en sensei på plats från Island under seminariet, vi kommer gå igenom etiketterna runt vår art, vi har en manual vi följer, kyudo-manualen, berättar Linda.

– Inför ett skytte har vi vissa procedurer, vi ska klä oss på ett speciellt sätt, vi går upp på mattan på ett speciellt sätt och vi skjuter på ett speciellt sätt. Under seminarierna går vi igenom allt detta på ett praktiskt sätt där man kan få hjälp med detaljerna för att bli bättre förbered och utvecklas som kyudoutövare. Charmen är att alla utövare, oavsett grad, kan få samma råd från sensein, det finns riktlinjer alla måste öva på. Varje detalj måste nöttas på tusen gånger om, fortsätter Linda.

Nytt för i år är också att kyudo kommer att finnas med under Kampsportsfestivalens schema, en samlingsfestival för budo- och kampsporter och som anordnas på Älvsjömässan i Stockholm.

– Sen kommer vi för första gången också medverka på Kampsportsfestivalen i slutet på november. Det känns viktig för oss och för budoidrotterna överlag att visa den ”lugna” sidan av kampsport. Det som lockar mig och många andra till kyudo är ju meditationen och chansen att få fokusera på något maximalt. Sen får besökarna också se mångfalden inom sporten, vissa är där för den japanska kulturen, vissa för träning och tävling och vissa för meditationsinriktningen.

Öppna träningar vid Etnografiska Museet
Linda växte upp som buddist och lärde sig tidigt sittande meditation men insåg lika snabbt att det inte var något för henne.
– Det blir alldeles för stilla för mig, jag tycker det är perfekt i kyudon att man kan meditera samtidigt som det fortfarande sker något, det finns detaljer att koncentrera sig på i rörelserna och i andningen. Innan jag började med kyudo hade jag problem med migrän men sen jag startade med det här har problemen försvunnit helt, säger Linda.

Under sommaren har hennes föreningen, Seikyukai kyudoförening, fortsatt med sommarträning som arrangerats utanför Etnografiska Museet på Djurgården. Det var i början på maj som idéen kom efter invigningen av det japanska tehuset på museet, flera budoidrotter med japansk anknytning fanns på plats och förhoppning är att det ska bli ett återkommande sommarevent.

– Det är ett initiativ för att fler människor ska upptäcka idrotten, vi skulle också gärna se att fler tjejer blev nyfikna och kom och testade. Kyudo är ju en idrott där kroppsstorlek eller muskelmassa inte spelar någon roll utan det är tekniken som är det viktigaste för att bli en skicklig utövare, säger Linda.

Förutom sommarträningar, som är nya för året, brukar det spenderas en hel del till på landstället några timmar utanför Stockholm men även där står kyudon i fokus. Att Linda är en person som behöver både fartfyllda aktiviteter och lugn är tydligt.
– Vad jag ska göra i sommar? Träna, skrattar Linda. Jag brukar mäta uppe en bana på gräsmattan men själva marken är lite ojämn så det brukar bli sådär, medger hon.

– Annars ska jag mest njuta av vädret under de veckorna jag har semester, blir ju lite kortare ledighet eftersom det är några resor med kyudon även under hösten. Jag tänkte försöka få in några iaido-pass också som jag vanligtvis har svårt att klämma in tidsmässigt, annars blir det nog någon sväng till Yasuragi, avslutar Linda.

Text & foto: Annie Bondefelt

Övrigt tider för sommarträning i Etnografiskas museipark.
Söndag 5:e augusti
Söndag 12:e augusti
Söndag 19:e augusti
Söndag 26:e augusti

33
21
40