Lotta Wersälls guldkantade sommar

Hemma-EM i shorinji kempo sommaren 2019 kommer sannolikt bli ett historiskt avstamp för idrotten på svenskt territorium. Det var första gången som Sverige arrangerade ett officiellt internationellt mästerskap i shorinji kempo – och succé blev det. Budokampsport.se fick en längre pratstund med en av guldmakarna Lotta Wersäll, om vägen till EM-guldet, vad mästerskapet kan betyda för svensk shorinji kempo och så sneglar hon framåt mot VM i Japan om två år.

13 september 2019  |  Jonathan Broberg

I sensommarsolen, den som hävt sig över toppen av Götgatsbacken på Södermalm i Stockholm, kommer Lotta Wersäll leendes.

Och undra på det. Wersäll har haft en välbehövlig och rättmätig semester – också från shorinji kempon.
Det var den 6 juli i Eriksdalshallen i Stockholm som Lotta Wersäll tillsammans med Lovisa Johnsson blev Europamästare.
– Veckorna efter mästerskapet har faktiskt varit lite som en kraschlandning. Det har varit lite svårt att smälta allt. Det var så intensivt ett tag innan EM. Att sedan släppa allt och ha lite vanlig semester, det var både märkligt och härligt. Jag har pausat från shorinji kempon och vilat.

Ett av svensk shorinji kempos största affischnamn

Wersäll lutar sig lite tillbaka i caféstolen och tar en klunk av sitt kaffe.
– Det väl först nu som vi har kunnat få lite distans till det hela och insett att vi vann.

Lotta Wersäll är en av svensk shorinji kempos största affischnamn. Innan mästerskapet i somras hade hon vunnit EM 2003 och 2015. Så kunnandet fanns där. Också hennes tävlingspartner Lovisa Johnson hade dubbla EM-guld på meritförteckningen, från 2003 och 2007. Men paret hade inte tävlat tillsammans förut.
– Det var så klart lite speciellt, men vi kände att vi kompletterade varandra väldigt bra och vi har en bra personkemi. Dessutom hann vi träna mycket tillsammans innan EM, så jag var trygg med att vi skulle kunna göra bra ifrån oss.

Men när det väl var dags för EM i Eriksdalshallen började nerverna att göra sig hörda.
– Jag var jättenervös. Särskilt inför första EM-premiären, då kunde jag knappt titta mot våra motståndare.

EM på hemmaplan betydde också att det kom en hel del i publik till arenan, vilket svenska shorinji kempoutövare – inte ens en så rutinerad som Lotta Wersäll – inte är vana vid.
– Det var förstås kul att så många kom och tittade. Men det var nervöst också. För min del var kvalet mest nervöst, för vi hade styrt de flesta i publiken mot finalpasset – och det ville jag verkligen vara med i, så klart.

Guldet var aldrig hotat

Det blev emellertid seger i EM-premiären och sedan rullade allt bara på. Lotta Wersäll och Lovisa Johnson vann sina tredje EM-guld i karriären. Och fick också uppleva ett guld för landslagskompisarna Arnaud Tiquet och Hanna Svedberg.
– Helt fantastiskt, det var så klart jättehärligt. Och det var ju inte bara vi som gjorde bra ifrån oss, utan hela landslaget presterade på topp, tycker jag. Arnaud och Hanna vann ju också ett guld och det var en otrolig prestation. Enligt min mening är Arnaud klart bäst på embu i Europa och han var så förtjänt av att äntligen få vinna ett guld. Och förstås starkt av Hanna att vinna sitt tredje guld i karriären. Det blev en lite euforisk stämning i hela landslaget.
– Vi som vann guld är nog de som är mest rutinerade i landslaget på embu, men jag tycker att många i landslaget gjorde imponerande mästerskapsdebuter. Det bådar gott inför VM.



Även om guldet aldrig var hotat hände en sak i finalen som ännu mer accentuerar Wersälls och Johnsons stora mästerskapspsyken. En tabbe. Mitt i finalen.
– Jag tror knappt någon annan såg den. Jag tappade Lovisas arm, jag skulle fånga den och samtidigt kasta henne men jag lyckades inte med det. Men vi reparerade missen. Vi hade tränat så mycket att vi kände ”oj, kanske såg någon det, kanske inte, men det ska inte få påverka vår fortsatta prestation”. Det var all övning som hjälpte oss i den situationen.

Lotta tar ånyo en klunk av kaffet, blickar lite ut genom fönstret på myllret av människor och utbrister.
– Att EM var på hemmaplan gjorde det faktiskt nästan mindre viktigt att vinna guld.
– Jag och Lovisa har vunnit förr, men inte tillsammans. Det är klart att vi ville vinna, men huvudsaken var att allt gick bra och att publiken tyckte att det var kul och att vi äntligen fick visa upp det som vi har lagt ner så mycket tid och kraft på.

Öppnar för VM i Japan om två år

EM i Sverige blev precis så speciellt som Wersäll på förhand hade visualiserat det.
– Det är inte många idrottare som får uppleva det. Det var faktiskt så speciellt som vi hade tänkt oss. Arrangemanget hade också lagt lite extra krut på effekter, med belysning och poängräkning på storskärmar. Det blev lite mer dramatiskt och kanske också publikvänligt än vad det brukar vara. Det kändes också när man var igång på mattan.

Reaktionerna på EM-bedriften har inte låtit vänta på sig.
– Jag har fått mycket reaktioner från familj och vänner som var där. Stor skillnad från första gången jag var med i EM, då hade jag inga sociala medier och det blev inte lika stor spridning då. Det fanns ju även en stream från EM som gjorde att folk som inte hade möjlighet att vara på plats, ändå kunde ta del av EM. Nej, det var roligt att det blev sådan respons.

Framtiden då, om två år väntar VM i Japan. Och kanske får vi se Lotta Wersäll vara med där och tävla. Hon stänger inte dörren om sig i alla fall.
– Vi får se, vi har inte bestämt oss. Men man kan ju säga så här – det är inte utan att man är lite sugen. Vi har pratat om det.

Tiden är lynnig. Dessutom rinner den iväg vid intressanta tillfällen och Wersäll lämnar intervjun och beger sig ut i storstadspulsen igen.
Hon gör det… med ett leende.
Förstås.

Text: Jonathan Broberg
Foto: Jenny Svensson

17
24
24