ADV25: Fredrik Gundmarks uppmaning – ta frågorna kring antidoping på allvar

Det har lagts betydande energi och resurser på arbetet med antidoping där resultatet blivit att många klubbar vaccinerat sig. Trots det har antalet brott mot dopingreglerna ökat och därmed väcks frågor om hur förbundet kan få bukt med frågan. 

Inom förbundet sker arbetet med antidoping brett med stort fokus på informationsspridning och utbildning. SB&K har tagit fram och följer en antidopingplan som senast uppdaterades och började gälla januari 2025.

Givet det rådande läget delar nu Fredrik sitt perspektiv på situationen.

Hur ser du på utvecklingen inom antidoping?
– Tittar man historiskt så tycker jag det finns positiva delar. Arbetet är mer strukturerat nu och insatserna fungerar till viss del bra. Många föreningar genomgår vaccineringen mot doping, där SB&K har flest antal vaccinerade klubbar. Tyvärr har vi också många dopingfall, vilket är den negativa sidan. Trots alla insatser har utvecklingen på vissa sätt ändå gått åt fel håll. Det är något vi behöver analysera mer och ta reda på om det beror på misstag, medveten doping eller om det finns det andra bakomliggande faktorer. 

Hur ser du på det ökade kraven på utbildning inom antidoping?
– Jag tycker det är positivt. Det är bra att både ledare och framför allt aktiva vet vilket ansvar de har i de här frågorna. Jag tycker också föreningarna har ett ansvar. Vi har fått signaler om att det finns fall där en person som är avstängd för dopingbrott, tillåts träna. Där behövs mer utbildningsinsatser riktade till både föreningar och föreningsledare. Så ökade krav på utbildning är bara positivt. 

En del doping verkar ske på grund av misstag – finns tillräcklig kunskap om dopingklassade substanser?
– Vad gäller misstagsdoping så handlar det ofta om kosttillskott. Inte så mycket proteinpulver som man pratat om tidigare, utan mer olika typer av preparat man köper som lovar bra effekt för träningen, men som innehåller otillåtna ämnen. Man har dålig koll och marknaden är dåligt reglerad. Det är helt enkelt för lätt att sälja farliga produkter. 

Vilka förbättringsområden finns det inom antidoping för SB&K?
– Viktiga delar är utbildning och att föreningsmedlemmar vet vilket ansvar de har. Vi har haft fall där någon blivit avstängd för att de vägrat delta i en dopingkontroll, vilket automatiskt gör så att man blir avstängd. En annan utmaning är att vissa föreningar ser sig själva mer som bolag och hävdar att de därför inte behöver släppa in Antidoping Sverige. Det är ett dubbelt problem där man både försöker undgå antidopingregler och att man inte ser sig som en förening. Vi behöver arbeta med mer information, utbildning, policys och centrala riktlinjer eller regler för att underlätta antidopingarbetet. 

Behövs det mer krav?
– Ja, till viss del. Till exempel bör man kunna ställa krav på att aktiva i Elitidrottsprogrammet har genomgått utbildningen “Ren vinnare”. Jag tycker inte heller det är orimligt att tränare också ska ha gjort det. Föreningar bör också vara vaccinerade mot doping. Sen vad som ska vara ett krav och vad som är rekommendation är en annan fråga – men någon form av ökad kravställning behövs. 

Varför tycker du som ordförande att det är viktigt med antidopingarbete?
– Vi pratar om en ren idrott. Vi försöker upprätthålla en värdegrund som handlar om ärlighet, fair play och schyssta tävlingar. All form av fusk går emot det som kampsport står för. Det är viktigt utifrån det perspektivet. Sen påverkar doping även vårt anseende inom idrottsvärlden där varje dopingfall är i sig en tragedi. Det är allvarligt varje gång oavsett om det beror på ett misstag eller är medvetet.

Hur tror du att framtiden ser ut för antidoping i Sverige?
– Jag tror det var positivt att man skapade det oberoende Antidoping Sverige och kopplade loss det från Riksidrottsförbundet. Det finns samtidigt mycket kvar att göra. Men jag är ändå positiv eftersom jag tycker att vi ska satsa på antidoping om vi vill ha en ren och schysst idrott. 

Finns det något mer du skulle vilja tillägga? 
– Jag vill bara uppmana både föreningar och underförbund att ta de här frågorna på allvar. Det handlar om vår trovärdighet som idrott. Och om man vet eller hör något – våga stå upp för det som är rätt. Säg något, antingen till en ansvarig eller direkt till individen, beroende på vad som är lämpligt. Men gör något.