ADV26: Helena Plüss om dopingkontrollantens fråga: “Jag blev iskall i hela kroppen”

Hon delar nu med sig om den gången en dopingkontrollant ställde en fråga som höll på att kosta henne allt – trodde hon. 

Sensommarens solstrålar tar sig in genom köksfönstret när signalerna från mobilen ekar fram tills att Helena svarar. 

Hon berättar inledningsvis om hennes idrottsframgångar och ambitioner inom de sporter hon har tagit sig an genom åren.

– Jag höll på med jujutsu, som numera kallas sportjujutsu, det vill säga tävlingsformen. Jag tog SM-medaljer, vann SM en gång och tillhörde landslagsgruppen i jujutsu, men åkte tyvärr aldrig på något mästerskap. Jag blev inte riktigt så bra som jag hade velat bli, och det mesta av det tror jag berodde på det mentala. Jag var jättebra på träning men alldeles för nervös på tävling.

Konversationen fortsätter där hon delar med sig av sitt perspektiv från att både vara idrottsaktiv på högre nivå och från den yrkesroll som hon har i form av elit- och landslagsansvarig. 

Kommer du ihåg om och på vilket sätt du tänkte på doping och dopingfrågor?

– Ja, alltså, kunskapen var väl ganska ytlig, får jag lov att säga. Det var lite snack om att det fanns företag som tillhandahöll kosttillskott där det stod väldigt, väldigt fint att det här kanske du inte ska äta om du tävlar, ungefär så men man hade bara lite halvkoll. 

“Fan nu åker jag” 

Helena berättar om den gången hon tävlade på veteran-EM i tyngdlyftning och tog silvermedalj. Något som också fick henne att därefter bli kallad på dopingkontroll. 

Inför dopingkontrollen var Helena säker på att hon inte intagit något som innehöll dopingklassade ämnen. Säkerheten hon kände kom dock att utmanas av dopingkontrollantens frågor. 

– Då frågade de mig: ”Vad äter du för mediciner?” Jag skrev upp dem och jag hade kollat dem innan, så jag var cool, men ändå, när någon sådan auktoritet kommer med dopingfrågor blir man ju ändå nervös och nojig.

Därefter berättar Helena om hur den avgörande frågan kom att ändra allt.

–  När jag skriver upp att jag tar en astmaspray så frågar de efter mitt intyg för att ta den. Och jag hade ju inget intyg.

Vidare beskriver Helena hur hon där och då, direkt efter dopingkontrollantens fråga om intyg, trodde att hon brutit mot dopingreglerna genom att inte söka dispens för sin astmaspray. 

Jag blev liksom iskall i kroppen och tänkte att fan, nu åker jag. Nu har jag tagit en astmaspray man inte får ta.

För att komma till rätta med intyg och dispens valde hon att söka dispens i efterhand genom att göra en dispensansökan hos Antidoping Sverige (ADSE). Hon skaffade läkarintyg och kontaktade ADSE för att skriva sin ansökan, som efter ett tag noterade att medicinen hon sökte dispens för inte var med på listan av dopingklassade läkemedel. 

– Det var ju det jag visste. Jag visste ju att jag hade kollat den här astmasprayen innan och att den inte var dopingklassad. Men just då, när jag satt där och de frågade efter mitt intyg, blev jag ändå så stressad att jag trodde att jag skulle åka dit, berättar Helena.

– Sensmoralen i det här är ju att kolla en extra gång så att du vet, förtydligar hon.

Är det något ytterligare du skulle vilja skicka med till läsarna? 

– Någonting som jag är bekymrad över är att folk inte förstår innebörden av en avstängning. Så det är också ett skarpt medskick till alla inom vårt förbund att läsa på vad en avstängning faktiskt innebär. Många tror att man inte får tävla under den här perioden, men så är det inte. Den som blir avstängd blir det från all idrottslig verksamhet inklusive ledaruppdrag, domaruppdrag – you name it.