Lotta Wersäll är arkitekt med en fot i stadsplanering och en på kampsportsmattan. Hon arbetar som arkitekt och stadsplanerare, mestadels med att formge nya stadsdelar och att utveckla befintliga. Hon brinner för folkhälsa och levande stadsmiljöer.
Sedan 2001 tränar hon shorinji kempo och 2021 blev hon utsedd till sekreterare i Svenska Shorinji Kempoförbundet. En av hennes drömmar är att någon gång få rita en dojo.
Vilka fördelar finns det för stadsplanerare, arkitekter och andra att planera för idrottslokaler i ett tidigt stadium vid större nybyggnationer och renoveringar?
– Det finns enorma möjligheter med att inkludera lokaler för idrottsföreningar tidigt i planeringen. På senare år har social hållbarhet och folkhälsa blivit viktigare komponenter i stadsplaneringen och verktygen för att göra det håller på att utvecklas. Tillräckliga ytor för idrott, både inomhus och utomhus, behövs för att bygga en hållbar stad. Och de behövs i bra lägen centralt i varje stadsdel, i närheten av bostäder, kollektivtrafik, skolor och arbetsplatser, säger Lotta Wersäll.
Många av våra idrottsföreningar har visat sig vara både anpassningsbara och påhittiga när det gäller att utnyttja sina lokaler på bästa sätt. Hur kan man dra nytta av det?
– Bristen på idrottshallar lyfts ofta fram som ett växande problem och bristen på idrottslokaler ses ofta som synonymt med brist på idrottshallar. Men för att tillgodose alla de utrymmen för idrott som behövs så måste ett större utbud av lokaler inrymmas i fler typer av byggnader. Medan många idrotter behöver specifika typer av rum, redskap och underlag kan ofta budo och kampsport inrymmas i mer generella lokaler som enkelt kan anpassas för ändamålet.
Har du några exempel på hur det skulle kunna fungera?
– Våra städer har genomgått ett skifte de senaste åren där pandemin har bidragit till krympande kontor och butiksdöd, där den senare har pågått mycket längre. Nya sätt att arbeta, handla och mötas ställer helt andra krav än vad vi har varit vana vid. Många butiks- och kontorslokaler står tomma och ofta har dessa lokaler precis det som krävs för att kunna bli en lokal för exempelvis budo och kampsport. De fastighetsägare och förvaltare som vågar bygga lokaler för kampsport kommer nog att märka att det finns ett stort behov att fylla och hyresgäster i kö.
Hur skulle en kampsportslokal kunna påverka stadsbilden positivt?
– Ofta brottas planerare och arkitekter med svårigheten att åstadkomma tillräckligt stadsliv genom levande och öppna bottenvåningar mot gator och allmänna platser. De lägen som inte har underlag för butiker och kaféer blir ofta slutna bottenvåningar som är mörka och otrygga och sin tur gör miljön runt omkring mörk och otrygg. En kampsportslokal med ett fönster mot gatan kan ge lika mycket stadsliv som en butik eller annan kommersiell verksamhet, ofta mer då den också är befolkad på kvällstid. Det bidrar inte bara till större trygghet i ett område utan också till att fler kan hitta dit och bli en del av det lokala föreningslivet än om föreningarna är hänvisade till lokaler i sämre lägen med sämre kommunikationer och synlighet. Ett bra exempel på det är nybyggda Kampsportens Hus på Nørrebro i Köpenhamn.
Hur får man till det rent konkret?
– För att inkludera den här typen av lokaler tidigt i stadsplaneringen behövs att många aktörer samarbetar för att det ska bli av. Inte bara de fysiska förutsättningarna behöver uppfyllas utan det är också viktigt att kartlägga aktörer, hitta specifika brister i utbudet av lokaler på den specifika platsen och matcha föreningslivet med rätt lägen och lokaler. Med kravställning på att bygga för lokaler i lägen som är centrala men svåra för kommersiella lokaler öppnar sig en värld av möjligheter inte bara för kampsporterna utan också för många andra idrotter och kulturverksamheter. Här kan Svenska Budo & Kampsportsförbundet hjälpa till att bana väg för en mer hållbar stadsplanering med folkhälsan i fokus.
Om du får drömma lite, hur ser den perfekta anläggningen för budo och kampsport ut?
– Den perfekta kampsportsanläggningen för mig ligger centralt och synligt. Den kan vara inrymd i en ny eller befintlig lokal, det kan vara den gamla panncentralen med massor härlig karaktär, eller en verksamhetsbyggnad med ett jättestort rum och högt i tak, eller en sprillans ny lokal med skyltfönster mot gatan. Huvudsaken är att den är placerad där folk är, nära kollektivtrafik och på en synlig plats där den kan både bidra till stadsliv och kännas inbjudande. Den får ta plats i staden, socialt och fysiskt. Det skulle alla vinna på.
Artikeln har tidigare publicerats i Svenska Budo & Kampsportsförbundets Anläggningsguide. Mer information finns här.
Text: Mats Lilja/Magnus Ledin
