Efter många års kamp stod under 2022 Köpenhamns nya Kampsportens Hus färdigt. Ett prestigebygge för dansk kampsport, med sex olika dojos (träningslokaler) fördelade över fyra våningsplan och totalt 3000 m2 yta.
Budgeten för bygget var 105,5 miljoner danska kronor. Köpenhamns kommun stod för ungefär hälften av de pengarna, och har åtagit sig att betala för driften framöver. Resten av pengarna kom från tre olika välgörenhetsstiftelser med Den A.P. Møllerske Støttefond i spetsen.
Huset har byggts i ett av hörnen där Frederikssundsvej möter Lygten i stadsdelen Nørrebro – av dagstidningen Berlingske Tidende utnämnd till ”Köpenhamns vildaste korsning”. Första spadtaget togs av dåvarande överborgmästaren i Köpenhamn den 24 augusti 2020 och efter ungefär två års byggande kunde Kampsportens Hus ta emot sina första grupper av kampsportare i början av augusti 2022. Officiell invigning blev det emellertid inte förrän den 2 december.
Byggnaden består av framför allt betong och stora glaspartier och har ritats av arkitektfirman Entasis. De vann den utlysta arkitekttävlingen och tanken med deras utformning är att den ska knyta an till asiatisk arkitektur och kampsportskultur. I trädgården på baksidan av huset reser sig dessutom en fyra meter hög kobra i trä.
Tre föreningar har flyttat in – Siam Athlete Nation, Nørrebro Taekwondo och karateföreningen Copenhagen Budo Academy. Dessa har fått ett varsitt våningsplan med två dojos på runt 140 m2 vardera, förvaringsmöjligheter och tillgång till kök.
Klart störst av dessa tre föreningar är Siam, vars drygt 700 medlemmar framför allt utövar muaythai, brasiliansk jiu-jitsu och submission wrestling.
– På det hela taget är vi jättenöjda med Kampsportens hus. Köpenhamns kommun såg potentialen i våra sporter och gav oss erkännandet vi behövde, säger Siams heltidsanställde ordförande och muaythaiinstruktör Abdul Albarazi.
Han berättar att man från klubbens sida hade jobbat i tolv år för att få till nya och anpassade kampsportslokaler på Nørrebro.
– Köpenhamns kommun la mycket pengar på de klassiska sporterna som fotboll, handboll och simning. Köpenhamn var också den kommun i Danmark med flest kampsportsintresserade ungdomar. Ändå la de väldigt lite pengar på kampsporten.
Tillsammans med Nørrebro Taekwondo uppvaktade Siam de styrande politikerna i stadshuset. Och efter åratal av möten och påstötningar nådde man ett genombrott.
– Vi har alltid haft ett tätt samarbete med Köpenhamns kommun men det är inte alltid de olika avdelningarna på kommunen har pratat med varandra. Men till slut beviljade kommunen pengar till en utredning som skulle undersöka om det var möjligt att genomföra en sådan här satsning som vi föreslog. Man kartlade bland annat hur många som sysslade med kampsport och vilka föreningar som var aktuella för ett samarbete. Och om det var ett projekt som skulle fungera.
Utredningen pågick i flera år och landade i den slutsats som föreningarna själva hade drivit – att Kampsportens Hus behövdes för både kampsporten i sig men också för stadsdelen Nørrebro, som ofta pekas ut som Danmarks mest problemtyngda område.
– När det händer något i landet så är det ofta här på Nørrebro det händer, säger Abdul Albarazi. Det är det oroligaste området vi har. Men just därför fanns det många goda skäl till att genomföra det här projektet. Framför allt i det här området och för de som bor här. Och vi i Siam har bevisat för kommunen under många års hårt arbete vilken insats som föreningen gör för området.
Nørrebro är också en stadsdel med många barer och klubbar, som lockar till sig turister och besökare från andra delar av Köpenhamn. Kampsportens Hus är ett av projekten som syftar till att förbättra stadsbilden och även områdets rykte. Byggnadens sex dojos vetter alla ut mot korsningen utanför och efter mörkrets infall lyser de upp kvarteret likt stora skyltfönster. Med skillnaden att det som visas upp är idrott och aktiviteter för barn och vuxna i alla åldrar.
På dagtid står Kampsportens Hus öppet för skolor och förskolor, som intar lokalerna för lek och träning. Och genom Köpenhamns kommuns försorg är det bemannat hela dagen för besökarna. Från eftermiddagen och ända fram till kvällen genomför sen de tre kampsportsklubbarna en lång rad träningspass inom sina olika discipliner.
Blev byggnaden och era dojos som ni hade tänkt er?
– Det finns alltid sådant man kan tänka på i efterhand. Det här blev ett prestigeprojekt även för arkitekterna och fonderna, som har sina agendor och idéer för projekten de stödjer. Det finns till exempel bara två små omklädningsrum totalt för alla som kommer hit. Men vi är nöjda med att vara på plats och nu kan jag fokusera på sporten – tidigare lade jag 75% av min arbetstid på administration, säger Abdul Albarazi.
Hur har Kampsportens Hus påverkat er i Siam och dansk kampsport i stort?
– Kampsport i de nordiska länderna har alltid underskattats och den sanna potentialen när det gäller kampsporten och dess hälsoaspekter har missats av många. Det här är en vändningspunkt. Vi är på riktigt nu och både vi och de arbete vi gör för ungdomar och området erkänns på ett annat sätt. Vi märker också redan av ett större intresse för våra sporter.
Har du några tips för att få till någonting liknande i Sverige?
– Den svåraste delen var att belysa problemställningen från början. Det var egentligen ingen som visste hur stort intresset för kampsport i Danmark var. Och det ligger också på kampsportsklubbarna att berätta om allt gott vi gör i samhället. När den första utredningen väl påbörjades så var vi säkra på att kommunen skulle inse potentialen i det här. Men det har krävts mycket lobbyarbete gentemot politikerna för att övertyga dem om att våga satsa på oss.
Artikeln har tidigare publicerats i Svenska Budo & Kampsportsförbundets Anläggningsguide. Mer information finns här.
Text och foto: Mats Lilja
