Kent Hansson: 10 år som SB&K-krönikör

KRÖNIKA. Kent Hansson har skrivit krönikor för förbundet i tio år, nu tittar han tillbaka på sina favoritögonblick.
(Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån)

9 februari 2023  |  Annie Carriage

I vår firar jag 10 år som krönikör för Svenska Budo & Kampsportsförbundet. Det har varit ett stort nöje att skriva för Sveriges bästa idrottsförbund.

Som sportjournalist på Kvällsposten och Expressen skrev jag om många olika sporter. Jag hade förmånen att få bevaka det bästa inom idrotten, som olympiska spel, fotbolls-VM, friidrotts-VM mm, det som kittlade mest var adrenalinkicken inför en stor kampsportsgala. När två idrottare ställs mot varandra i en upphaussad fight kan precis allt hända och det är väl tjusningen med kampsport.
Många har blivit stora favoriter hos mig under dessa tio år.

Alexander Gustafsson skapade under en period makalös hausse. The Mauler hade tyvärr inte marginalerna på sin sida i de största matcherna, men han fick i alla fall en bekräftelse i form av folkets kärlek. Skador tillhör en elitidrottares liv och Gustafsson har haft en stor portion av skadeeländet. När väl The Mauler blickar tillbaka på sin karriär kan han trots avsaknaden av en tung titel ge sig själv en klapp på axeln.

Det största men även det bittraste ögonblicket i Gustafssons karriär är matchen 2015 mot Anthony Johnson. Det var en magisk natt i Tele2-arena då 30.000 åskådare fanns på plats. Men det historiska publikeventet på svensk mark slutade i tårar då The Mauler föll redan i inledningen av fighten.
Jag vänjer mig aldrig, trots 50 år i skrivarbranschen, vid åsynen av blågula förlorare, det smärtar djupt inombords. Men när jag letar i minnenas skattkammare finner jag trots allt fler lyckliga segerleenden än bittra anleten.

Det svenska idrottsträdet växer så det knakar och svensk kampsport har under en lång period firat stora internationella triumfer.
Bäst när det gäller är en svår konst men många av våra thaiboxningstjejer älskar de högt ställda förväntningarna vid de stora internationella mästerskapen och under den här tioårsperioden har jag njutit stort av Sofia Olofsson och Patricia Axlings framfart, för att nu ta fram två av de säkrare medaljkorten.

Det är alltid roligt att få uppleva ögonblick som etsar sig fast i minnet. Första gången jag såg Josefine Lindgren Knutsson live, som vid en gala i Lund, ringde jag vännen Jonathan Broberg på kansliet och sa: ”jag har sett en blivande världsstjärna”. Josefine har allt som fighter. Styrka, snabbhet, explosivitet och den rätta intelligensen i ringen. När Josefin checkade ut från thaiboxningen och gick över till MMA hade hon en snygg meritlista som bland annat innehöll en VM-guldmedalj i thaiboxning. Nu har 27-åringen från Stockholm UFC i sikte. Seger den 25 februari i Abu Dhabi mot Jacinta Austin är därför mer eller mindre en måste-vinna-match för Josefin för att kunna öppna UFC-dörren inom en snar framtid. Båda tjejerna har segerraden 4-0 så på pappret ser det ut att bli en jämn match. Jag är både optimist och realist, därför flaggar för en blågul seger och därmed en spännande fortsättning.

Lina Länsberg är en av giganterna inom svensk kampsport. Hon vann det mesta och bästa inom thaiboxningen. Hon skrev ett nytt och spännande kapitel när hon gick över till MMA.
Jag har alltid varit fascinerad av Lina Länsbergs framfart i ring och bur. Hon har fyllt 40 och det är onekligen en respektingivande ålder för en fighter som kämpar i UFC, den finaste av organisationerna.

Nu måste frågan ställas: är hennes karriär på väg mot sitt slut?

Kanske är det så även om man aldrig ska räkna ut Lina Länsberg. Hon har matchstatistiken 10-7. Därav tre raka förluster. Den 18 februari möter hon i Las Vegas Mayra Bueno Silva och det är onekligen lite av en ödesmatch för tolfterankade Lina Länsberg när det gäller kontraktet med UFC. Den här månaden ser onekligen spännande ut…

1
5
4