Flera rapporter och studier kring Idrottsklivet

Det har kommit några studier och rapporter om Idrottsklivet och vilken nytta satsningen har. I och med kampsportens stora medverkan via projektet Ett hjärta i samhället, lät vi projektledaren Sebastian Gonzalez återge sin syn på studierna – och kampsportens roll.

Idrottsklivet är en treårig satsning som möjliggörs genom medel från regeringen för att skapa en meningsfull fritid för fler barn och unga. Regeringen tillför ett årligt stöd på 100 miljoner till idrottsrörelsen som är öronmärkta för detta projekt. 

Syftet är att stärka idrottsrörelsens närvaro i de områden som Polismyndigheten benämner som utsatta och har gett direktiv i vilka områden vi får verka i.

SB&K:s projekt Ett hjärta i samhället ingår i helheten kring Idrottsklivet. 

För en kortare tid sedan släpptes Södertörns högskolas och BRÅ:s studie om kampsport som brottsförebyggande miljö. Dessutom släppte RF två Forsknings- och Utvecklingsrapporter inom området, en skriven av David Ekholm om politik, styrning och Idrottsklivets organisering och en gjord av René León Rosales om lokalt förankrad föreningsidrott i strukturellt missgynnade områden.

Övergripande kan sägas att tre frågor återkommer.
1) Vad säger forskningen i praktiken?
2) Vad är det som faktiskt fungerar?
3) Handlar effekten om modellen eller om människorna som bär den lokalt?

Dessa frågor bad vi vår projektledare för SB&K:s engagemang inom Idrottsklivet Sebastian Gonzalez utveckla.

– Min syn på den samlade forskningen är att den visar att kampsport gör gott för ungdomar. Det är i sig rätt så självklart, egentligen, men det viktiga är att förstå helheten bakom studierna. Att idrott automatiskt motverkar brottslighet, så är det ju inte. Det handlar om kampsporten bygger beteenden och strukturer som skapar meningsfulla och trygga miljöer och aktiviteter.

Vad är det då som faktiskt fungerar?

– Det är själva modellen som idrotten och kampsporten erbjuder som är det viktiga. Rapporterna visar att det finns en tydlig koppling mellan ledare, eldsjälar och en lyckad aktivitet, roller som passar väl in i sammanhanget.

– För att modellen ska fungera krävs den lokala förankringen, det lokala engagemanget. Det behövs profiler med stark lokal anknytning, att de bor och verkar och verkligen bryr sig om områdena och människorna som bor där.

Har du några andra, mer generella, tankar kring rapporterna och studierna?

– Man skulle väl kunna säga att en reflektion jag har är att vanligtvis börjar man ofta mäta efter ett projekt redan startat och varit igång en period. Och för att tydligare kunna förstå effekter över tid kanske det hade varit värdefullt att i större utsträckning inkludera en basmätning redan vid början.   

Mer om rapporten som publicerats av BRÅ kommer i nästa vecka här på sajten.