Forskningsrapport om kampsport som brottsförebyggande medel

Studien är genomförd av Tony Blomqvist Mickelsson, lektor i polisiärt arbete på Södertörns högskola. Han fick i uppdrag av SB&K att undersöka hur kampsportsföreningar i utsatta områden arbetar förebyggande mot brottsligt, speciellt sett till satsningen Idrottsklivet under åren 2024-2025. 

Bakgrund

Idrottsklivet är en satsning som är en del av RF och idrottsrörelsens långsiktiga strategi. Syftet med satsningen är att möjliggöra ökad organiserad idrott- och föreningsnärvaro i områden som polismyndigheten benämner som särskilt utsatta. SB&K deltar i satsningen och kallar det för Idrottsklivet – hjärta i samhället. 

Övergripande mål med satsningen är att öka:

>>Antalet personer, främst barn och unga som deltar i föreningsledd idrottsverksamhet.

>>Antalet idrottsföreningar som bedriver verksamhet i angivna områden.

>>Antalet idrotts- och ungdomsledare som verkar i angivna områden.

>>Deltagarnas uppfattning om en mer aktiv och meningsfull tillvaro.

Idrottsklivet – hjärta i samhället kom igång i slutet av 2023 och har idag etablerats i flera städer och områden. 2025 hade nåddes 23.000 deltagartillfällen.  

Studie och resultat

Sammantaget visar resultaten att den sociala miljö och struktur som erbjuds i kampsportssammanhang är avgörande för brottsprevention. Det handlar om att barn och ungdomar får strukturerade aktiviteter i en miljö där det finns trygga vuxna och ett tydligt normsystem. 

Föreningarna fungerar som lågtröskelarenor där ungdomar med begränsad institutionell tillit kan ingå i stabila relationer och hitta en meningsfull vardagsstruktur. Träningen erbjuder både fysisk aktivitet och social reglering, vilket tillsammans skapar en miljö som många ungdomar beskriver som ett ”andningshål” från stress och kriminalitetsnära miljöer. En central del av resultaten handlar om kontinuitet och närvaro (Blomqvist Mickelsson, 2026).

Vidare lyfter rapporten att resultaten pekar mot att kampsportens förebyggande potential ligger i miljön som föreningarna skapar, och inte i sporten eller tävlingarna. I föreningsmiljöer finns ofta en strukturerad och relationsburen kontext som ger förutsättningar för medlemmarna att utveckla en känsla av tillhörighet. Förutom det främjar även miljön självkontroll och framtidstro. 

Föreningarna erbjuder också alternativa sociala sammanhang där ungdomar som tidigare saknat positiva gruppidentiteter kan bli del av en gemenskap. Detta sker genom både den vardagliga träningsmiljön och de informella samtal som uppstår före och efter träningen (Blomqvist Mickelsson, 2026).

Läs hela rapporten här.