Jonathan Broberg: Nu kittlar det rejält

Jag vet inte hur jag bäst ska beskriva VM i thaiboxning i Bangkok. Jag gissar att man egentligen borde vara här för att förstå hur det hela går till.

Jag räknade till att detta var mitt femte mästerskap tillsammans med thaiboxningslandslaget. 2014 i Malaysia (VM), 2016 Jönköping (VM), 2016 Kroatien (EM), 2017 Paris (EM) – och så nu då, detta fantastiska mästerskap i Bangkok. Jag kom fram till att jag är lyckligt lottad som får ta mig till Sport Authority of Thailand imorgon för att uppleva VM-semifinalerna.

Det har varit ett litet märkligt VM för svensk del, det ska sägas. Ett par kraftiga medaljkandidater har på förhand inte kunnat ställa upp, eller blivit tidigt utslagna. Istället är det bubblarna som ger oss guldvittring.

Sara Matsson, som bytt både stad och klubb inför mästerskapet, ser bättre ut än jag någonsin sett henne. Hon har pulveriserat motståndet hittills och kan mycket väl gå hela vägen här i Bangkok. Det vore förresten en historia i sig, eftersom Sara nyligen också blev thailändsk medborgare.

Nicholas Bryant har både överraskat och imponerat. VM-debutanten har besegrat långt mer meriterade motståndare än han själv är och har fullkomligt charmat oss alla. Bryant blir superfarlig i semifinalen imorgon.

Emma Stonegård är talangen som tagit sig till semifinal i kavaj, skulle man kunna säga. Hon har ännu inte tävlat i VM då hon lottades förbi kvartsfinaler. På träningarna här inför matchen har jag skönjt en fin stil och ett fokus som jag även känner igen från hennes tränare, förre världsstjärna Simon Ogolla.

Angela Mamic är kanske på pappret den starkaste kvarvarande svenska guldchansen. Mamic har vunnit EM-guld, men hittills inte VM. Jag både hoppas och tror att det är hennes tur nu. Färden går via ett kroatiskt motstånd som hon stött på förr: Helena Jurisic.

Jonathan Larsson har jag fattat tycke för långt före det här mästerskapet, inte enbart för det fina namnet (jag hette också Jonathan Larsson en gång i tiden innan mina föräldrar gifte sig), utan mer för hans härligt lugna, avslappnade stil i ringen. Larsson är likt en krokodil reptilsnabb när det väl gäller, och slår till med kraft och precision. En debutant som känns, och uppträder i ringen, som raka motsatsen.

Som sagt, ge mig morgondagen. Helst igår!