Idrott under pandemin: Kungshamns Historiska FäktSkola

Samhället fortsätter att öppnas upp allt mer. För svensk idrott innebär det också att träningar och tävlingar återgår till det normala, och att publiken i allt högre grad välkomnas åter till arenorna.

Vad pandemin har inneburit för idrottsföreningarnas vardag är förstås väldigt varierande. Då flera av SB&K:s idrotter bygger på fysisk kontakt så har många av medlemsföreningarna fått stänga ner helt i perioder.

Till de idrotter som har klarat sig lindrigare undan de restriktioner som rått hör HEMA. Idrotten, vars namn står för Historical European Martial Arts, samlar en rad historiska kampkonster och sedan 2018 är Svenska HEMA-förbundet ett underförbund inom SB&K.

− HEMA skulle lättast kunna sammanfattas som historisk fäktning. Men det är egentligen ett mycket vidare begrepp där i stort sett alla typer av europeiska kampstilar som försvunnit i sitt originalutförande men sedan återuppväcks genom efterforskning av manualer eller levande traditioner ingår, berättar Dennis Ljungqvist, en av förgrundsfigurerna inom den svenska HEMA-rörelsen.

− Men det vi framförallt engagerar oss i är fäktning med olika typer av vapen från medeltid och fram till tidigt 1900-tal. Största grenen inom HEMA i Nordeuropa och USA är idag långsvärdsfäktning som generellt är hämtad från tyska och italienska senmedeltida manualer. Våra tävlingar är fullkontakt och tillåter både de flesta attacker med svärden och mer handgripliga attacker såsom brottning och visst handgemäng. Poäng ges ut vid träff och motståndaren har en handling på sig att “ge igen” vilket kan resultera att inga poäng delas ut. Därför är det viktigt att fäktas med en plan och på så sätt täcka sin reträtt. Detta är något som teknikerna i manualerna framhäver extra tydligt.

Trots pandemin så har man inom HEMA kunnat fortsätta att träna i stor utsträckning, om än i anpassad form.

− I och med att HEMA vanligtvis är en fullkontaktsport så krävs kraftig skyddsutrustning med heltäckande vadderade kläder, specialgjorda handskar och fäktmasker. Långsvärden är 135 cm långa och väger in på ca 1,8 kg. Under pandemin har vi främst övat solodrillar eller övningar med fokus på de yttre avstånden inom fäktningen. Vi har även plockat bort till exempel brottning och närkontakt i sparringen, förklarar Dennis Ljungqvist.

Han kommer från Kungshamn i Bohuslän och är en av grundarna till Kungshamns Historiska FäktSkola. Erfarenheter från flera andra idrotter ledde till slut fram till engagemanget inom HEMA.

− Som tonåring höll jag på mycket med lajv och hade även ett stort intresse för historia. Detta ledde till att jag senare ville lära mig att fäktas på riktigt så under min tid i gymnasiet började jag träna kendo i Uddevalla. När jag flyttade hem till Kungshamn igen så började jag att träna boxning och pendlade även ett tag till träningarna i Uddevalla, berättar han.

Men suget efter att även träna någon form av fäktning blev allt starkare.

− Av en slump kom jag i kontakt med HEMA och gick på en nybörjarkurs i långsvärdsfäktning på Medeltidsveckan i Visby 2007. För mig var det en helt ny dimension som öppnades som kanske lättast kan förklaras med skillnaden mellan Boxning och MMA. En fäktkonst där endast ens egen förmåga sätter gränserna och inte en kraftig kontrollerad form med fokus på sportutövande såsom kendo hade varit. Fäktning som tillät brottning, sparkar och slag. Så 2008 startade jag Kungshamns Historiska Fäktskola (KuHFS) tillsammans med ett par vänner. Sedan dess har jag varit klubbens tränare.

Under pandemin har föreningen anpassat sig till gällande restriktioner.

− Då vi är en väldigt liten förening så har vi ändå påverkats ganska lite i vår vardag. Eftersom vi sällan är mer än 4 personer per träning så har vi kunnat köra på ungefär som vanligt fast med vissa restriktioner. Man har varit tvungen att anmäla sig till träningen i förväg så att vi har kunnat hålla antalet i enlighet med restriktionerna. De som har lånat utrustning har haft samma utrustning hela tiden. Vi har varit utomhus mer än vanligt samt hållit avstånd i träningshallen på ett mer anpassat sätt, säger Dennis Ljungqvist.

− Men den stora förlusten under pandemin har varit alla inställda evenemang och tävlingar. Vi har under pandemin fått nya medlemmar och det har känts väldigt tråkigt att inte kunna visa dem den stora bilden av HEMA med tävlingar och utlandsresor.

Vad är det då som gör att Dennis Ljungqvists engagemang för historiska kampkonster är så stort efter alla år?

− För det första så är det som jag tidigare nämnde en typ av fäktning som tillåter det mesta med vapen som är så lika originalen som möjligt. Alltså ett system som ska komma så nära den “riktiga” duellen som möjligt. Men även de kulturella aspekterna är en stor del av mitt intresse. Detta är ju vår europeiska historia som kommer till liv. HEMA bygger ju till stor del på de instruktioner vi kan hitta i fäktmanualer från medeltid och fram till tidigt 1900-tal. Vi i KuHFS använder oss till exempel av svenska manualer för våra kurser inom värjfäktning och sabelfäktning. Går vi tidigare än så får vi främst förlita oss på tyska manualer. Det här är en kampsport som verkligen har allt från att nöta drillar och göra armhävningar tills svetten flyter till att läsa 1400-tals manualer och diskutera riddarideal.

Kungshamns Historiska FäktSkola är idag en liten men välmående förening, berättar Dennis Ljungqvist.

− KuHFS är den lilla klubben med god sammanhållning och hög kvalitet. Eftersom vi ligger i den kanske minst befolkade kommunen [Sotenäs] som har en HEMA-klubb så har fokus för oss alltid legat på individen. Jag som tränare har alltid jobbat för att anpassa träningen efter mina elevers kunnande och brister. När man är en såpass liten förening (9−12 medlemmar/år) med ett snitt på 3−4 aktiva per träningspass så är det mycket lättare att individanpassa än kanske för större föreningar vilket generellt gett oss stora framgångar i tävlingar såväl nationellt som internationellt. Föreningen har alltid legat på framkant i utvecklandet av HEMA och var bland annat med och skapade Svenska HEMA-förbundet. Ändå är våra träningar väldigt gemytliga då de flesta som tränar med oss snabbt blir goda vänner. Vi har för nuvarande tre träningar i veckan. På tisdagar har vi ett mixvapenpass där vi byter vapensystem med ett par månaders mellanrum. Vapen som fäktas med då kan vara till exempel svärd och bucklare, värja eller sabel. De övriga passen är fokuserade på vårt huvudvapen långsvärdet, ena dagen ett lättare pass där vi välkomnar ungdomar och det andra passet ett mer avancerat pass endast för vuxna.

Planeringen för hösten är i full gång och förhoppningen är att verksamheten ska återgå till det normala både nationellt och internationellt.

− Tanken är att bedriva träningen ungefär som vanligt och så fort mer evenemang och tävlingar startar så drar vi iväg direkt! Vi har redan börjat smygstarta med ett litet sparringsevenemang som hölls den 25 juli där vi bjöd in medlemmar från närliggande klubbar. Både fäktare från Göteborg och från Halden i Norge närvarade.

Avslutningsvis hoppas Dennis Ljungqvist att ännu fler ska vilja prova på HEMA.

− Det är en snabbt växande sport som lockar till sig så väl unga som vuxna med alla möjliga tidigare intressen och yrken. De största klubbarna finns i våra universitetsstäder men även mindre orter såsom Kungshamn, Ljungamarken och Järvsö har klubbar. Bästa sättet att hitta din närmaste klubb är att besöka Svenska HEMA-förbundets hemsida där de har en kartfunktion som visar landets 26 föreningar, säger han.

Text: Mats Lilja
Foto: Kungshamns Historiska FäktSkola

Tidigare reportage från Idrott under pandemin:
» Capoeira CDO Stockholm
» Torsby Aikidoklubb