Demokrativeckan: “Vi måste möta våra elitaktivas förväntningar”

Sedan frågan kring graviditet och elitidrott först lyfts av en rad kvinnliga idrottsprofiler har Riksidrottsförbundet sedan februari 2022 genomfört riktade insatser för att bättre möta behoven. Svenska Budo & Kampsportsförbundet kontaktade den ansvariga samordnaren Åsa Bocké, fysioterapeut verksam på Bosön, för att få en bättre bild av hur detta arbete ser ut i praktiken.

– Vi försöker möta våra idrottare utifrån deras individuella behov. Ingen graviditet är den andra lik och det kan dessutom röra sig om helt olika behov. Till exempel kan någon ha behov av hjälp med det strukturella stödet ex ekonomin medan någon annan har ont i ryggen och en tredje person kanske har ett medicinskt problem, säger hon till budokampsport.se.

Medan Bocké själv är verksam som fysioterapeut innefattar det samordnande uppdraget även möjlighet att ta in externa resurser.

– Vi är inget expertteam som sitter redo med färdigpaketerade lösningar utan vi lyssnar in hur dom aktuella individer beskriver sin situation för att sedan kunna pin-pointa våra insatser.

De röster och vittnesmål som föregått insatserna från RF har visat på behovet av att bereda resurser till frågor rörande graviditet och idrottande. Samtidigt vill Åsa Bocké avdramatisera den stundtals spända stämningen mellan förbund och aktiva. Hon betonar särskilt att det uppstått missuppfattningar kring att Riksidrottsförbundet skulle rekommendera andra råd än dom som ges av primärvården.

– Vi måste möta våra elitaktivas förväntningar, samtidigt som man ska komma ihåg att dom råd som finns i vården idag täcker in många av de frågor som vi fått ifrån elitaktiva. Problemet är många gånger att man som elitaktiv kanske tror att dessa råd inte skulle gälla mig som elitidrottare vilket de i många fall faktiskt gör. Det vi sedan i så fall förstärker med är just utifrån den individuelles behov. Det viktiga är att man förstår skillnaden på när man som individ ska söka vård och när man kan förvänta sig att förbundet ska ta ansvar. Detta gäller ju inte bara graviditet utan även andra medicinska tillstånd såsom ätstörningar, diabetes, astma, post covid mm.

Ett återkommande tema som cirkulerat kring frågan om graviditet och idrottande är bristen på evidens baserad forskning och dom kunskapsluckor som till följd uppstått. Medan viss forskning gjorts på ämnet, bland annat internationell forskning publicerad i brittiska British Journal of Sports Medicine, är det ett svårt ämne att forska kring.

– Utmaningen är att bedriva kliniska studier på gravida kvinnor. Det gör sig inte lika lätt som att studera en vrickad fot eller ett skadat korsband. Inte minst finns det helt andra forskningsetiska aspekter att ta hänsyn till.

Debatten som varit har även satt ljuset på andra frågor kopplade till kvinnohälsa och idrott. Menstruationscykelns påverkan på prestation och aktivitet är ett exempel där atleter upplever att kunskapsbristen är stor. I linje med Riksidrottsförbundets förändringsarbete, strategi 2025, där den livslånga såväl som jämställda idrotten står i fokus, är det ett arbete med tacksammare förutsättningar.

– Det är också något som vi resonerat kring och förhoppningsvis kommer att arbeta mer aktivt med i framtiden. När det kommer till frågan om menstruation och hormonbalans finns det betydligt mycket forskning som bedrivs idag och som vi kommer att få resultatet från dom kommande åren.

Tidigare idag hade vi en artikel med Martina Gramenius om träning för gravida.

Text: Mathias Schiemann