Flora Karlsson började med aikido som 51-åring

En vintertrött sol orkar sig upp över hustaken runt Liljeholmen, bara en bro från Södermalm i Stockholm.

Den värmer knappt denna tidiga vårdag, men ingjuter ändå det hopp som våren för med sig.

Flora Karlsson, 70, tränar ett av sina fyra aikidopass i veckan. Det har hon gjort sedan hon blev kär i idrotten som 51-åring, snart 20 jordsnurr sedan.

– Min son hade tränat aikido i två veckor, så jag blev sugen att träna jag med och följde med. Jag fastnade direkt. Det var inga problem att börja träna, fast jag var i den åldern. Jag började träna fyra gånger i veckan direkt. Så kul tyckte jag att det var. Kroppen fick vänja sig och det tog lite tid.

“Var ingen soffpotatis”

Idag handlar träningen om kast och förflyttning.

– Vi har kastat varandra lite, och får man slag mot sig får man flytta sig. Vi blandar lite. Det är roligt och ger mycket tillbaka till oss.

Flora var redan innan hon fann aikidon en energisk och fysiskt aktiv person.

– Jag hade inte tränat någon annan kampsport innan jag provade aikido. Men jag dansade och åkte mycket skidor och var aktiv på det sättet. Jag gick till Friskis & Svettis, så jag var ingen soffpotatis innan. Men det här är något annat, man ska vara lite tålig. Det bästa är att det aldrig är tråkigt att träna. Men jag vill poängtera att Peter (Spangfort, instruktören) inspirerar, utan honom hade jag nog inte varit här. Dragningskraften till träningen är känslan av att jag inte vill missa något.

“Fortsätta hur länge som helst”

Det handlar om att ha roligt och träna utefter sin egen förmåga, då är aikido en mycket bra form för Flora.

– Jag är 70 år idag och har knäprotes, men det funkar väldigt bra med aikidoträningen. Jag tror inte någon märker det och jag känner mig fysiskt och psykiskt stark. När jag gick till Friskis & Svettis och stod på löpbandet… jag kände mig som en hamster, det var ingen rolig träning, tyckte jag. Det handlar också om det sociala för min del. Vi reser ihop, vi var 17 som åkte till Japan ihop och tränade, ganska nyligen var vi även i Norge.  Det här är väldigt socialt och vi har kul ihop.

Och hon ser absolut inget slut på träningen för henne.

– Jag tänker fortsätta hur länge som helst (skratt).