Henrietta Florén hyllar aikidons gemenskap

Mellan träningspassen på 65-årsfirandet med japanska världsinstruktören Mitsutero Ueshiba pustar aikidons ordförande Henrietta Florén ut.

Det första passet har precis slutat och Florén har haft det kul.

– Det är väldigt bra. Det är så roligt att se så många träna tillsammans samtidigt, det är en extra krydda också att så många internationella gäster är här. Det stärker också svensk aikido. Så väldigt kul att det är så många som vill fira med oss.

Henrietta, det såg lite trångt ut, i positiv bemärkelse.

– (skratt) Det var lite trångt också. Men det är ett angenämt problem. Det är bara kul att så många är här.

Hur mycket tid går åt till att planera ett så här stort firande som uppenbarligen också betyder så mycket för så många?

– Det är en stor administration och det är ett arbete som pågått under lång tid. Magnus Burman har som projektledare dragit ett stort lass, för att få alla pusselbitar på plats. Men det är många som hjälpt till för att göra det här firandet möjligt.

Du är relativt ny på ordförandeposten, hur har den här tiden varit för dig?

– Det har riktigt kul, jag har haft förmånen att få vara med om ett Sverigeläger och så det här jubileumsfirandet. Så det har verkligen varit en kul start på tiden som ordförande.

Vem är Henrietta Florén?

– Ja, du, vem är jag? Jag bor i Falun med min familj och tränar här också. Ja började träna aikido 1999, så det har hunnit bli några år på mattan nu. Eftersom jag bott och pluggat på andra orter i Sverige har jag fått möjlighet att också träna på andra orter vilket jag tycker har varit berikande, men sedan 2015 är jag tillbaka i Falun.

Vad är då aikido för dig?

– Det är för mig först och främst glädje. Det är gemenskap. Det är egentligen det vi ser idag, att få träffa och träna ihop med andra personer. Det är verkligen aikido för mig.

Hur skulle du vilja att aikido är och blir framgent?

– Jag vill att vi ska bevara och främja den här öppenheten vi har idag. På mattan idag har vi personer från flera klubbar runt om i landet som samlas, för att utvecklas tillsammans. Det tycker jag är viktigt.

Ser du några utmaningar aikidon i Sverige står inför?

– En är att vi sett att sedan pandemin har medlemsantalet sjunkit. Vi har fått bilden från våra internationella gäster här under firandet, att det ser lite likadant ut i de länderna också. Vi ser ändå positivt på den närmaste utvecklingen och jag tror att vi börjar återhämta oss. Men det r klart att vi vill bli fler, framförallt komma tillbaka till den medlemsnivån vi hade. Vi vill ju hjälpa våra föreningar ute i landet så att de frodas och mår bra.

Henrietta blickar ut mot den mäktiga mattan som tar upp i stort ett hela Eriksdalshallens golvyta. Blicken ger känslans av att hon vill ut dit snart igen.

I vägen för det är endast en lunchpaus.