Nyheter

UFC i Dublin: en vinst,en förlust

Det är lördag kväll i Dublin, Irland. Under kvällen går två svenskar, Ilir Latifi och Tor Troeng varsin match i UFC. För den ene slutar kvällen i en jublande seger. Den andre åker hem med kroppen tung av förlust.

 

Det är lördag kväll i Dublin, Irland. Under kvällen går två svenskar, Ilir Latifi och Tor Troeng varsin match i UFC. För den ene slutar kvällen i en jublande seger. Den andre åker hem med kroppen tung av förlust.

Han går mor oktogonen lugn och självsäker. Ser ut att vara i fin form och inte det minsta nervös. När matchen börjar äger han den direkt, och för honom är det en självklarhet att vinna det här.

Planen är att avsluta stående. Han vill visa irländarna att han kan boxas. En överhandshöger, följd av två vänsterkrokar. Slagen är träffsäkra och kontrollerade. Sedan kommer den första låga bensparken. Och den sitter perfekt!

Motståndaren har inte en chans. I desperation försöker han sig på en nedtagning men misslyckas.

Slagen fortsätter att komma mellan de tre… fyra… fem bensparkarna. Den sjätte sparken som landar på Chris Dempseys underben leder till fall. Vår svenske talang följer upp med tre snabba slag, höger, vänster, höger. Sedan är matchen över.

– Man måste alltid anpassa taktiken till vad motståndaren gör. Det här var ett perfekt tillfälle att visa mina styrkor i stående, säger en strålande glad Ilir Latifi till UFC:s kommentator Dan Hardy.

Latifi avslutar intervjun med att lyfta Hardy högt i luften.

 

Förlorar på poäng

För Tor Troeng går det inte lika bra. Han börjar lovande med en bra position, starka underhooks och många välplacerade knän.

I andra ronden gör han en kontrollerad nedtagning varpå han lyckas ta en full mount. Motståndaren Trevor Smith vänder dock positionerna och delar ut några kraftfulla slag. Efter att ha ställt sig upp igen gör Tor ännu en nedtagning, men fastnar denna gång i en strypning.

Därefter spenderar han större delen av tredje ronden på rygg. Troeng förlorar slutligen matchen på poäng med enhälligt domslut.

 

Text: Eva Hedman