En legend lämnar Svenska Budo & Kampsportsförbundet – efter 22 år. Generalsekreterare Javier Escalante slutar och följer med till det nystartade Svenska Karateförbundet.
– För mig känns det självklart lite vemodigt, samtidigt som det ska bli otroligt spännande att få vara med på den nya resan med karaten, säger han.
Javier Escalante minns med glädje den där årsstämman 1987. Det var en oktoberkväll. Javier som då bodde i Mälardalens metropol Västerås hade tagit sig till stämman i Stockholm som representant för Västmanlands budoförbund.
Efter stämman träffade han den dåvarande styrelsen som berättade för honom att de var i färd med att anställa en rikskonsulent i förbundet. Javier var intressant för styrelsen och för Javier själv var erbjudandet sedan början till en epok inom svensk budo och även sedermera kampsport.
”En fantastisk resa”
I dag 22 år senare har tidvattnet vänt. Javier upplever den 30 december 2009 som den sista dagen som Generalsekreterare i Svenska Budo & Kampsportsförbundet.
– Det är speciella känslor. Jag har upplevt en stor del av mitt yrkesliv tillsammans med förbundet. Jag har haft privilegiet att få vara med om en fantastisk resa. Från att vi var ett väldigt litet förbund med bara fem idrotter till att idag vara ett medelstort förbund med 23 idrotter. Det är få förunnat att få vara en del av den utvecklingen.
För Javier väntar på andra sidan det nya året en ny stor utmaning. När karaten lämnar Svenska Budo & Kampsportsförbundet gör Javier det med.
– Det blir en stor utmaning för mig. Jag känner mig väldigt glad över att få försöka bygga upp något från början. Att få vara med och påverka från grunden. Det ska bli väldigt spännande och jag ser fram emot det.
Javiers 22 år hos SB&K har varit innehållsrika – och framgångsrika. Han erkänner att förbundet växte tillsammans med Erik Åsbrink som ordförande och att just Erik har betytt mycket för Javier.
– Jag upplevde att Erik bröt isen lite grann. Han fick in en pondus och en status till förbundet som jag inte upplevde att vi hade innan honom. Jag själv har lärt mig otroligt mycket från Erik och hans ledarskap blev avgörande för den väg som förbundet då valde att gå. Bland mycket annat möjliggjorde han att vi kunde starta ett Riksidrottsgymnasium.
Omgivningens uppskattning – bäst för Javier
När Javier ombeds blicka tillbaka på sina 22 år inom förbundet ler han. Han är inte den som själv vill stå i centrum och på frågan om vad som har varit bäst under alla dessa år framhåller han spontant men med eftertryck:
– All den uppskattning jag har fått från min omgivning. Det har varit bäst. Jag har haft turen att fått vara med om många styrelsemedlemmar och ordföranden som alla egentligen har visat uppskattning för det jag har gjort. Det har värmt.
Under senare delen av Javiers resa inom förbundet har även kansliet växt.
– Jag har haft underbara kollegor på kansliet. Jag vågar inte ens tänka på allt det extra jobb som personalen har fått göra. Något som jag inte kan begära, men som ändå har uträttats med leenden. Kansliet är värt all beröm och utan dem hade förbundet aldrig varit där det är idag, det är en sak som är säker. Så ett stort tack till mina fantastiska kollegor.
Javier blickar ut från kanslifönstret på Ölandsgatan. I världen utanför förbereder sig stockholmarna på det nya året. Ett decennium av 2000-talet är snart till ända. En epok går i graven. Men på andra sidan stundar nya miljöer, nya utmaningar.
Så även för Javier Escalante.
Text: Jonathan Broberg
