Kent Hansson: Imponeras av Patricias enorma driv

En del av dessa talanger har blommat ut och blivit stjärnor, men inte så sällan har talangerna aldrig nått enda fram. 

Livet som elitidrottare är sannerligen ingen dans på rosor. Enbart att vara talang räcker inte i strävan att bli mästare. För att nå toppen krävs det hela ”paketet”. Tålamod, disciplin, vilja och en låga inombords som alltid brinner.  

För en tid sedan lyssnade jag på Paolo Roberto i en podd. Den gamle mästerboxaren sa många kloka saker i inslaget. Som att ”fokus är det viktigaste, fokus är viktigare än utbildning”. Paolo talade här entusiastiskt om livet i stort och jag håller med honom. Rätt inställning, en jävla vilja och full fokus på det man gör är nyckeln för den som vill lyckas.

Självkänsla och självförtroende är inget man kan köpa på burk. Dessa två saker kommer i takt med framgångar.

I november åker jag till Tyskland för att se Sven Fornling försvara sin VM-titel, IBO-versionen.

Sven var aldrig någon större talang i boxning, snarare tvärtom. Men när han drog av sig amatörlinnet och blev proffs genomgick han en enorm förvandling. 

Jag har träffat många fighters genom åren. Fornling är en av de som haft den största vinnarelden inom sig. När han i december i fjor blev världsmästare genom att i Hamburg besegra tysken Murat betraktades det som en jätteknall av expertisen. Fornling hade så att säga gått under radarn för oss sportjournalister. 

Själv började jag ana att något stort var på gång när jag tittade Fornling i ögonen. Det fanns inte det minsta tvivel i hans blick. Jag minns exakt de ord som Sven Fornling sa till mig när jag träffade honom veckorna före VM-fighten. Han sa: ”En sak vet jag och det är att ingen, absolut ingen, kommer vara mer förberedd än Sven Fornling och det är en trygghetskänsla, det kommer räcka.”.

I det svenska thaiboxningslandslaget som åker till EM i Minsk finns det också rejält med trygghetskänsla och kunnande. Jag ser också flera medaljkandidater, främst då Patricia Axling och Sofia Olofsson som båda vet hur det känns att stiga upp på den översta pallen vid stora internationellt mästerskap.  

När jag såg Patricia Axling i början av hennes kampsportskarriär (då som boxare) kunde jag inte ana att hon skulle bli en världsstjärna i thaiboxning. Men jag har sen dess imponerats av Patricias enorma driv, såväl i som utanför ringen. Hon säger så här när jag tar upp ämnet talang inom idrotten:

”Generellt skulle inte folk säga att jag är en talang.  Ofta förknippas ordet talang med att vara lättlärd, saker kommer naturligt och tekniken är flawless. Inget av det är jag. Jag får däremot höra att min talang ligger i min förmåga att träna hårt och disciplinerat. Alltid. Hela tiden. Utan någon som jäktar på. Jag jobbar hårt i medgång. Jag jobbar hårt i motgång. Jag låter aldrig någonting komma i vägen för mina målsättningar”. 

Det är med en sån inställning som man blir champ. 

Sofia Olofsson har även hon ett driv utöver det vanliga och är en världsstjärna med en enorm lyskraft. Sofia Olofsson har säkert haft en liten portion talang i den späda kroppen men framför allt visar hon upp en enorm fightingspirit och fokusering på det hon gör.

Xxx

November är kanske inte, rent väderleksmässigt, en höjdarmånad. Men rent idrottsligt är det en månad som kittlar. På lördag, 2 november, avgörs allsvenskan. Det är fördel Djurgården vad gäller guldstriden och jag kan tänka mig in i hur Jonathan Broberg känner sig just nu. Hans DIF-hjärta är som bekant rätt så stort. Om allt går enligt expertistipsen så kan Jonathan redan nu beställa guldtårtan till arbetskompisarna på kansliet.

På kampsportsmenyn har vi EM i thaiboxning i Minsk (4-10 november) och våra tjejer lär kunna återvända hem till Sverige med medaljer i bagaget. I slutet av månaden avgörs VM i jujutsu. I fjor gick VM i Baltiska Hallen i Malmö och då blev William Seth-Wenzel världsmästare. Här kan vi verkligen snacka om en kille som har full fokus på allt han gör.