Kent Hansson: Patricia Axling förtjänar all respekt för det hon uträttar i ringen

Kampsport har ur min synvinkel alltid stått för fair play och respekt för motståndarna. Kampsport, oavsett om den utkämpas i ring, bur eller på matta är i mitt tyckte den bästa grenen på sportträdet. Jag hyser en stor beundran för alla idrottare och ledare inom svensk kampsport. Publiken på olika kampsportsevent brukar uppträda generöst även när inte den egna favoriten vinner. Därför blev jag rejält ledsen när jag läste på vilket sätt som Patricia Axling upplevde stämningen i Varberg efter sitt sjunde raka SM-guld.

I stället för att ta emot applåder från publiken och känna segerglädje blev hon utbuad och fick ta emot okvädesord från publiken. Det som skulle bli en minnesvärd dag för Patricia Axling slutade i förtvivlan.

Jag väljer att citera några stycken från det inlägg som Patricia Axling gjorde på sin Facebook-sida efter SM-triumfen:
”I går vann jag SM för sjunde året i rad i -57 kg. Hittills har min karriär tillåtit mig att tävla världen över mot de bästa men personligen har jag aldrig upplevt det jag upplevde under årets upplaga av SM. Efter ett möte med Evelina Wikner väntade Livia Malmborg Nygaard (i finalen). Två skickliga fighters med lång tävlingserfarenhet och tillsammans brukar vi bjuda på fartfyllda matcher. Icke desto mindre fartfyllt i årets final men bemötandet från min motståndares hejarklack tog en ny vändning. Inför rond 1 fick jag ta emot ord som ”pensionera den där djävla Paxling nu” och vid domslutet blev jag utbuad. När det tystnade i hallen och foton togs kom nya burop. Jag vände mig besviket mot läktaren och lämnade ringen.”

Matchen överklagades, det gjordes videogranskning och nya domare såg på matchen men även de nya domarna hade Axling som vinnare. Patricia Axling igen i sitt Facebook-inlägg:
”Föreställ dig att du står i en nedsläckt idrottshall med strålkastarljus på dig, samtidigt som du är nervös och förväntansfull, och då behöva ta emot glåpord och burop när det enda du gjort är att försöka prestera. Ett sådant klimat kan och får aldrig vara ok.”

Patricia Axling är en av de allra största inom svensk thaiboxning. Hon har grymma internationella meriter. Patricia Axling förtjänar all respekt för det hon uträttar i ringen. Hon förtjänar definitivt inte att höra glåpord från publiken.

Jag har jobbat som sportreporter i närmare 50 år. Jag har sett trista publikuppträdanden inom fotbollen och hockeyn, men när jag letar i minnenas kammare kan jag inte komma på några större osportsliga publikreaktioner tidigare inom kampsport som fått mig att reagera.

Jag instämmer till hundra procent i Patricia Axlings vädjan om att ”det är viktigt att varje förening ser över sitt värdegrundsarbete”. 

Låt oss hoppas att de trista publikreaktionerna mot Axling vid årets SM var ett ”olycksfall i arbetet”. Patricia är en fin ambassadör för svensk thaiboxning och förtjänar mötas med den största respekt. Jag hoppas innerligt att Patricia Axling glömmer de hatfulla publikreaktionerna i Varberg och kör vidare, mot medaljer och ära på de internationella mästerskapen.

—–

Tack och lov handlade det också om glädjerapporter under den senaste helgen. Vårt duktiga MMA-landslag såg till att det blev skönt medaljrassel vid EM i Italien.

Nikolija Milosevic gjorde en grym insats i finalen mot polskan Paulina Kontna och det slutade med guldjubel. Milosevic har definitivt bitit sig fast i världstoppen (VM-guld tidigare i år). Stort grattis också till bronstrion Daniyal Shamkhalov, Hanna Palmquist och Yrsa Sandin. Brons blev det även för juniorerna Astrid Vikgren och Benjamin Hajijan.

Text: Kent Hansson